En kvinna och hennes två barn var under hösten 2019 aktuella hos Socialtjänsten i Staffanstorp. Under en period befann de sig på skyddat boende och erhöll även ekonomiskt bistånd.
Vid ett tillfälle talade kvinnan med sin före detta make i telefon. Han spelade då upp en konversation på arabiska med en person som berättade om kvinnans skyddade boende och bistånd. Kvinnan tog därefter kontakt med socialtjänsten eftersom hon misstänkte att ex-maken fått information om hennes ärende av en anställd.
Socialtjänsten tog fram en logglista över vilka som besökt kvinnans elektroniska journaler och det framkom då att en anställd 42-årig kvinna gjort slagningar i systemet trots att hon inte var behörig handläggare.
Den 42-åriga kvinnan åtalades vid Lunds tingsrätt för 20 fall av dataintrång och brott mot tystnadsplikten. Åklagaren gjorde gällande att 42-åringen gjort slagningar i kvinnans och hennes två barns elektroniska journaler samt därefter röjt uppgifter om hennes skyddade boende och ekonomi för hennes före detta make.
Kvinnan nekade till anklagelserna. Hon förklarade att hon gjort slagningarna i egenskap av medhandläggare i ärendena samt att hon inte varit i kontakt med kvinnans före detta make.
Den behöriga handläggaren i ärendet och 42-åringens chef uppgav att kvinnan omöjligen kunde ha uppfattat sig som medhandläggare eller fått intrycket att hon hade tillåtelse att göra slagningar i kvinnans och barnens journaler. Handläggaren tillstod dock att hon samtalat med 42-åringen om ärendet.
Tingsrätten ogillade åtalet om dataintrång med hänvisning till att det inte var visat att 42-åringen haft uppsåt till att de slagningar hon gjort varit olovliga eftersom hon uppfattat sig som medhandläggare. Även åtalet om brott mot tystnadsplikten ogillades av domstolen. Det var visserligen styrkt att någon på arbetsplatsen olovligen berättat för kvinnans före detta make om hennes boende och ekonomi. Det kunde dock inte uteslutas att det var någon annan arabisktalande person på arbetsplatsen.
Domen överklagades till Hovrätten över Skåne och Blekinge, som delvis ändrar underinstansens dom och dömer 42-åringen för dataintrång.
Hovrätten konstaterar inledningsvis att det är utrett att 42-åringen gått in i kvinnans och barnens journaler samt att hon inte haft formell behörighet för detta.
Till skillnad från underinstansen anser domstolen att det måste ha stått klart för 42-åringen att hon inte hade behörighet att göra de aktuella slagningarna. Detta med hänsyn till att såväl handläggaren i ärendet som enhetschefen bland annat berättat att det är känt bland personalen att man inte får läsa i ärenden utan anledning. Av deras uppgifter framgår vidare att det förekommer att svårare ärenden diskuteras mellan de anställda men att detta inte medför att någon blir medhandläggare.
Vad gäller brott mot tystnadsplikten delar hovrätten tingsrättens bedömning.
Kvinnan döms därmed för dataintrång vid sammanlagt 20 tillfällen till 100 dagsböter.