Skatteverket ansökte hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att en i dag 32-årig man solidariskt med ett bolag skulle betala 837 000 kronor till staten. Som skäl för ansökan angavs att mannen hade varit suppleant i bolaget under en period då bolaget saknade styrelseledamöter. Under samma period förföll skatter och avgifter till betalning motsvarande det yrkade beloppet.

Mannen motsatte sig ansökan och uppgav att han blev suppleant i bolaget när han var 18 år på uppmaning av sin pappa. Han litade blint på pappan och trodde att allt var i sin ordning fram till att Skatteverket hörde av sig. Han har aldrig jobbat eller haft någon insyn i bolaget fick aldrig någon information om att den ordinarie styrelseledamoten hade avgått. Han har i dag en sambo och en son.

Förvaltningsrätten fann att mannen hade varit legal företrädare för bolaget under perioden som fordringarna förföll till betalning. Vidare bedömdes hans agerande ha varit åtminstone grovt oaktsamt, trots att pappan uppmanade honom att tillträda som suppleant.

Det fanns inte skäl att medge befrielse från betalningsskyldigheten.

I Kammarrätten i Stockholm anförde mannen att pappan har dömts för grovt bokföringsbrott. Av domen framgår att det är pappan som har haft allt inflytande och varit den faktiska företrädaren för bolaget. Han har på nytt understrukit att han aldrig varit aktiv i bolaget eller fattat några beslut och som suppleant har han inte kunnat kontrollera bolagets bokföring.

Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att mannen var ensam legal företrädare när fordringarna förföll till betalning. En ytterligare förutsättning för företrädaransvar är att mannen har agerat i vart fall grovt oaktsamt.

Av rättsfallet HFD 2018 ref. 4 framgår att en bedömning ska göras i varje enskilt fall. Bedömningen ska vara nyanserad och utrymmet för att undkomma ansvar får inte bestämmas alltför restriktivt. En företrädare som brister i sitt ansvar att kontrollera bolagets ekonomi och förpliktelser får regelmässigt anses vara grovt oaktsam. Företrädarens individuella förutsättningar och dennes situation i övrigt måste dock alltid beaktas såvitt gäller förhållanden som kan antas ha betydelse för insikten hos företrädaren om den juridiska personens betalningsförmåga.

Enligt kammarrätten finns det inget som motsäger mannens uppgifter om att han vilseleddes av sin pappa. Tvärtom stöds detta av den dom som han har åberopat. Han har dock som legal företrädare brustit i sitt ansvar att hålla sig informerad om bolagets ekonomiska ställning. Även med hänsyn till de förmildrande omständigheter som föreligger anser domstolen att han har agerat grovt oaktsamt.

Slutligen tar rätten ställning till om det finns skäl för befrielse från betalningsansvaret. Mot detta talar att han har tillhört den personkrets som reglerna om företrädaransvar främst är avsedda att träffa. Vidare är han närstående till den som haft ägarintresse i bolaget.

I den andra vågskålen ligger att mannen trädde in som suppleant som gymnasieelev med beroendeställning till pappan, som varit bolagets faktiska företrädare. Därtill har han aldrig varit verksam i bolaget.

Sammantaget anser att domstolen att det inte räcker för att befria honom från betalningsansvar till någon del. Överklagandet avslås därför.

Ett kammarrättsråd är skiljaktigt och anser att befrielse från betalningsansvaret ska medges med hälften av beloppet.

I praxis beträffande befrielse från betalningsansvar har bland annat beaktats inflytande och ekonomiskt intresse i den juridiska personen samt sjukdom, hög ålder och ekonomisk förmåga.

Enligt minoriteten bör även viss inspiration kunna hämtas från hur befrielsegrunden för skattetillägg är utformad. Där kan bland annat låg ålder och bristande erfarenhet motivera befrielse.

”Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för befrielse finns enligt min mening skäl att ta hänsyn till följande. [Mannen] trädde in som suppleant i bolaget när han endast var 18 år och fortfarande gick på gymnasiet. Det finns inte något som motsäger att hans inträde i styrelsen som suppleant skedde enbart på initiativ från hans pappa som han var i beroendeställning till. [Mannen] har aldrig varit verksam i bolaget, han har saknat eget ägarintresse i bolaget och har inte utövat något bestämmande inflytande över verksamheten eller på något annat sätt varit aktiv i bolaget. Det är hans pappa som har varit bolagets faktiska företrädare”, skriver hon.

Med hänsyn till detta finns det särskilda skäl för att medge befrielse. Han har även rätt till ersättning för kostnader.