Ett gift par i Jönköping beslöt sig i mars 2019 för att renovera ett badrum på sin fastighet på Gröna gatan i Jönköping. Makarna kontaktade JW Kakelsättning i Jönköping AB. Parterna ingick avtal om badrumsrenoveringen genom att makarna accepterade JW:s orderbekräftelse. Det är i övrigt tvistigt vad som närmare avtalades om badrummets utformning. I mitten av juni 2019 kontaktade makarna JW och påstod att ett antal fel i badrummet hade upptäckts. Parterna träffades för att diskutera detta och man kom överens om att en besiktning skulle göras. Besiktning genomfördes i början av juli 2019 och besiktningsmannen gjorde ett antal anmärkningar. Efterföljande diskussioner ledde inte till någon överenskommelse.
JW yrkade att makarna solidariskt ska förpliktas att till bolaget utge 290 014 kronor för utfört arbete.
Entreprenaden har inte avslutats, eftersom JW hindrats att slutföra uppdraget och avhjälpa de fel som upptäcktes vid förbesiktningen. De fel som finns är möjliga att avhjälpa. Makarna har avbrutit entreprenaden och ställt krav på hur avhjälpande och färdigställande skulle utföras.
Ingen av parterna har hävt avtalet. Makarna är betalningsskyldiga eftersom de inte låtit JW avhjälpa felen.
Makarna kontrade med att badrummet är behäftat med så allvarliga fel att det måste göras om från grunden. Något delavhjälpande kan inte ske. Under alla förhållanden skulle avhjälpandekostnaden vara så hög att makarna har rätt till ett prisavdrag som överstiger det yrkade beloppet. JW har även försuttit sin rätt till avhjälpande.
Makarna har inte hindrat JW att avhjälpa felen.
Jönköpings tingsrätt slog inledningsvis fast att för att det ska kunna bli aktuellt att pröva påståendena om fel måste det först konstateras att JW har en förfallen fordran mot makarna. Tingsrätten prövade därför först om JW:s fordran är förfallen till betalning.
Parterna är ense om att konsumenttjänstlagen (1985:716) är tillämplig på deras avtal.
JW har anfört att man inte har fått möjlighet att färdigställa entreprenaden genom att bland annat avhjälpa fel som makarna påtalat. Situationen att en konsument hindrar näringsidkaren att slutföra arbetet regleras i 45 - 48 §§ konsumenttjänstlagen.
JW har uttryckligen anfört att bolaget inte har hävt avtalet. Bolaget har inte heller påstått att makarna hävt avtalet eller avbeställt tjänsten. JW har alltså inte gjort gällande att makarna är betalningsskyldiga på grund av hävning (jfr Svea hovrätts dom den 26 juni 2013 i mål T 5228-12). Som JW har lagt upp sin talan har parterna, enligt tingsrätten, snarast hamnat i ett dödläge där tjänsten inte har slutförts men avtalet inte heller har hävts. Det finns enligt tingsrätten inte rättsligt stöd för att anse näringsidkarens fordran vara förfallen till betalning enbart under dessa omständigheter.
Eftersom JW:s fordran inte har förfallit till betalning kunde käromålet redan på den grunden inte bifallas. Käromålet skulle därför ogillas.
Göta hovrätt är av en annan uppfattning. Av konsumentstjänstlagens 12 § framgår att frågan om tjänsten är felaktig ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades. Härav följer alltså att den avgörande tidpunkten för felbedömningen är tiden för tjänstens slutförande.
Av lagmotiven framgår att en tjänst i princip får anses slutförd när konsumenten fått klart för sig att näringsidkaren anser att så är fallet (se prop. 1984/85:111 s. 203). Härav får anses följa att näringsidkaren – utan att det för den skull är fråga om en formaliserad underrättelseskyldighet – måste på något sätt meddela konsumenten att han eller hon avslutat det arbete som utgör tjänsten.
För hovrätten står det klart att vad som anförts om bland annat efterlämnad städinstruktion och publicering i marknadsföringssyfte i ett socialt medium – varken sett för sig eller tillsammans – kunnat berättiga till slutsatsen att arbetena hade avslutats och att en felbedömning därmed kunde göras.
På grund av det anförda kan makarna uppfattning i frågan inte läggas till grund för bedömningen. Tjänsten ska således anses inte vara slutförd. Någon bedömning av om tjänsten är felaktig ska i följd härav inte göras och skäl saknas således att närmare beröra vad som påståtts om fel i tjänsten.
Vad hovrätten härefter har att pröva är om makarna avbrutit tjänsten genom att – som JW alltså tillåtits uttrycka saken i hovrätten – avbeställa fortsatta arbeten. I en av ombudets skrivelser till JW påstås bland annat att JW ”försuttit dess rätt att avhjälpa felen” och uttalas vidare att makarna ”för egen del [har] för avsikt att återkomma med beloppsbestämt krav när samtliga kostnader för avhjälpande och skada i anledning av fel m.m. slutligt fastställts”.
Med beaktande av det läge i vilket parternas mellanhavande befann sig är det tydligt för hovrätten att makarna härigenom får anses ha avbeställt den påbörjade och inte slutförda tjänsten. Så framgår det alltså bland annat att de inte längre ger JW möjlighet att slutföra arbetet och i stället avser att anlita någon annan näringsidkare. På grund av den sålunda gjorda avbeställningen har JW rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan utförts.
Makarna har därmed avbeställt tjänsten innan den slutförts. Vid sådant förhållande har JW rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan utförts. JW:s vid tingsrätten förda talan ska därför bifallas och tingsrättens dom ändras i enlighet härmed.