Ett svenskt bolag förvärvades i februari 2017 av ett amerikanskt bolag. Efter förvärvet och genomförd omstrukturering beslutade Skatteverket att höja det svenska bolagets inkomst av näringsverksamhet för beskattningsår 2017 med drygt 136 miljoner kronor. Bolaget påfördes även skattetillägg.
Beslutet fattades med stöd av den så kallade korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen. För att bestämmelsen ska vara tillämplig förutsätts, i det aktuella fallet, att det svenska bolagets resultat blir lägre till följd av att bolagen inte har avtalat om villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare.
Av avtalet framgick att det amerikanska bolaget, mot en ersättning på cirka 32 miljoner kronor, erhöll rättigheter att vidareutveckla och vidarelicensiera programvaran. Under en återgångsperiod återlicensierades vissa tillgångar för att bolaget fortsatt skulle kunna betjäna vissa kunder. Bolagen avtalade även om utförande av forsknings- och utvecklingstjänster på uppdrag av det amerikanska bolaget.
Skatteverket fann att omstruktureringen varit mer omfattande än vad som beskrivits i det formella licensavtalet och att det svenska bolaget, efter omstruktureringen, inte längre hade kontroll över vissa immateriella tillgångar i form av en programvara. Verket ifrågasatte inte att det svenska bolaget alltjämt var legal ägare till tillgångarna i licensavtalet men ansåg alltså att bolaget inte längre hade kontroll över dessa.
Bolaget överklagades beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö och anförde där att transaktionen utgörs av en upplåtelse av nyttjanderätt i form av en licens enligt licensavtalet. Någon annan överföring av tillgångar har inte skett.
Förvaltningsrätten ansåg att licensavtalet på grund av sitt nära samband med övriga koncerninterna avtal och omstruktureringen inte kunde bedömas isolerat. Licensavtalet skulle därför betraktas som en del av omstruktureringen.
Enligt domstolen innebar omstruktureringen att det svenska bolaget gick från att vara en självständig entreprenör till att tillhandahålla tjänster åt det amerikanska bolaget.
Rätten beaktade att omstruktureringen varit genomgripande eftersom väsentliga funktioner, tillgångar och risker övergått till det amerikanska bolaget. Vidare har bolagets teknik, plattformar, forskning och utveckling samt nätverks- och kundrelationer integrerats i det amerikanska bolagets system. Av betydelse var även att just programvaran varit det huvudsakliga motivet till förvärvet av bolaget.
”Att avsikten skulle ha varit att licensavtalet skulle kunna sägas upp, tillgångarna återlämnas och bolaget återgå till att bedriva egen verksamhet och licensiera tillgångarna till externa parter framstår med hänsyn till det sagda inte som sannolikt”, skrev domstolen.
Vid en sammantagen bedömning fann förvaltningsrätten, i likhet med Skatteverket, att bolaget hade frånhänt sig kontrollen över och rätten till avkastning av programvaran till förmån för det amerikanska bolaget. Omstruktureringen ansågs ha inneburit en faktisk och betydande värdeöverföring samt väsentliga förändringar av existerande avtalsförhållanden.
Förvaltningsrätten ansåg att omstruktureringen kraftigt hade påverkat bolagets vinstpotential och att detta förhållande hade kompenserats i en motsvarande situation mellan oberoende parter – vilket här inte skett. Skatteverket ansågs därför ha haft fog för sitt beslut.
Kammarrätten i Göteborg anser i likhet med förvaltningsrätten att bolaget gått från att vara en självständig entreprenör till att tillhandahålla tjänster åt det amerikanska bolaget.
Detta innebär att det amerikanska bolaget har tagit över ansvaret för och kontrollen över utvecklingen av programvaran. Därmed är det inte sannolikt att avsikten var att licensavtalet skulle kunna sägas upp och att tillgångarna skulle lämnas tillbaka. Dessutom har programvaran varit det huvudsakliga motivet till förvärvet.
Licensbetalningarna har fördelats på fem år samtidigt som någon ytterligare ersättning inte ska utgå även om avtalet skulle förlängas efter denna period.
Vid en sammantagen bedömning anser kammarrätten utredningen visar att kontrollen över programvaran har överlåtits till det amerikanska bolaget, vilket har lett till att det svenska bolagets resultat har blivit lägre.
Villkoren avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare och det har därför varit rätt av Skatteverket att korrigera bolagets resultat. Verket har vidare visat att ersättningen för transaktionen borde ha uppgått till drygt 142 miljoner kronor. Därmed har det funnits grund för att höja bolagets inkomst av näringsverksamhet.