Det var i maj 2022 som Skatteverket fick in ett dödsbevis från en läkare där det framgick att en man hade avlidit. Dagen därpå beslutade verket att dödförklara mannen. Först en vecka senare fick verket information om att dödsbeviset var felaktigt, vilket ledde till att den tidigare dödförklaringen annullerades.

Mannen har nu vänt sig till Justitiekanslern, JK, och begär 100 000 kronor i skadestånd av staten. Den felaktiga registreringen ledde till att han under flera dagar inte kunde använda sitt bankkort och inte heller kunde betala sina räkningar. Dödförklaringen medförde även att flera av hans abonnemang sades upp. Det inträffade har negativt påverkat hans hälsotillstånd och orsakat honom mycket besvär.

Skatteverket har avstyrkt skadestånd. Myndigheten anser att den inte har agerat felaktigt eftersom den registrerat uppgifterna enligt inkommen handling. Vid tidpunkten för registreringen fanns det inget som gav anledning att ifrågasätta dödsbevisets riktighet. Den felaktiga registreringen varade i en vecka och rättades så fort som det kunnat ske.

JK väljer nu att avslå skadeståndsanspråket.

Av utredningen framgår att Skatteverkets dödförklaring har varit korrekt utifrån det underlag som fanns tillgängligt vid tidpunkten för registreringen och verket har inte haft särskild anledning att misstänkta att dödsbeviset skulle vara felaktigt. Med hänsyn till detta utgör registreringen inte någon överträdelse av dataskyddsförordningen och kan därför inte ge rätt till skadestånd enligt förordningen.

Eftersom Skatteverket inte har agerat felaktigt kan ersättning inte heller betalas ut med stöd av skadeståndslagen.

JK ”beklagar från statens sida de olägenheter som det inträffade har inneburit för sökanden” men avslår alltså anspråket.