Socialnämnden i Stockholms stad beslutade den 14 april 2021 att avslå Mathuset Skärholmen AB:s ansökan om stadigvarande tillstånd att bedriva detaljhandelsförsäljning av tobaksvaror på ett försäljningsställe i Skärholmen enligt 5 kap. 1 och 3 §§ lagen om tobak och liknande produkter, LTLP. 

Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att beslutet skulle upphävas och att det aktuella tillståndet skulle beviljas. Till stöd för sin talan förde bolaget fram att det aldrig gjort sig skyldig till någon ekonomisk misskötsamhet. Bolaget skötte alltid sin bokföring och var noga med att anlita välrenommerade bolag till hjälp för den och för redovisningen. 

Av 5 kap. 1 och 2 §§ LTLP framgår att tillstånd att bedriva handel med tobaksvaror endast får meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Om sökanden är en juridisk person måste lämplighetskraven även riktas mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen (se prop. 2017/18:156 s. 191). 

Det framgick av utredningen att bolaget, genom en fordran, hade lämnat ett enligt 21 kap. 1 § aktiebolagslagen, otillåtet lån till en styrelseledamot. Förvaltningsrätten bedömde dock, mot bakgrund av att lång tid hade passerat sedan fordran uppstod och då denna hade slutreglerats vid tidpunkten för nämndens beslut, att det aktuella lånet inte medförde att bolaget inte var lämpligt att bedriva detaljhandelsförsäljning av tobaksvaror. Vidare poängterade förvaltningsrätten att det inte kunde ha varit helt uppenbart för bolaget att det aktuella lånet stred mot låneförbudsreglerna då det under flera års tid inte uppmärksammades av de olika revisorer som var huvudansvariga för bolaget. 

Av utredningen framgick också att Skatteverket skönsbeskattat en av bolagets ägare med betydande inflytande för beskattningsår 2017 då han inte inkom med någon deklaration. För beskattningsår 2018 kom mannen in med sin deklaration först efter verkets förslag till beslut om skönsbeskattning. Med anledning av förseningarna påfördes denne förseningsavgifter för de båda beskattningsåren. 

Förvaltningsrätten konstaterade att det visserligen var anmärkningsvärt att en av bolagets ägare vid två tillfällen misslyckats att lämna in sin deklaration i tid. Det framgick emellertid att mannen hade levt under stor press med anledning av personliga förhållanden. Vidare framgick att förseningsavgifterna betalades i tid samt att han hade anlitat externt stöd för att sköta sina deklarationer i framtiden. Mannen hade därmed på ett övertygande sätt visat att han hade vilja och förmåga att sköta den tillståndspliktiga rörelsen i framtiden, påpekade förvaltningsrätten. Mot denna bakgrund beviljades bolaget stadigvarande tillstånd att bedriva detaljhandelsförsäljning av tobaksvaror på försäljningsstället i Skärholmen. 

Nämnden överklagade till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att kammarrätten skulle fastställa det ursprungliga beslutet. 

Kammarrätten konstaterar inledningsvis att det otillåtna lånet utgör en brist och en misskötsamhet som varat under lång tid. Misskötsamheten har vidare funnits så pass tidsmässigt nära ansökningstillfället att det funnits fog för att, oavsett om misskötsamheten varit uppsåtlig eller inte, ge den stor tyngd vid nämndens lämplighetsprövning. Anledning att nu inte ge misskötsamheten sådan tyngd har inte kommit fram. 

Beträffande ägarens ekonomiska misskötsamhet anser kammarrätten att det funnits fog för att låta även den ligga bolaget till last vid nämndens lämplighetsbedömning samt att den även nu ska ges en inte oväsentlig betydelse. Uppgifterna om att en revisor fått i uppdrag att sköta mannens privata deklarationer från och med 2022 och att denne levt under stor press medför ingen annan bedömning. 

Vid en samlad bedömning finner kammarrätten att bolaget inte har visat att det uppfyllt de krav som ställs för att beviljas tillstånd för detaljhandel med tobaksvaror. Överklagandet ska därför bifallas.