Ett bolag som säljer varor online mottog den 26 november 2018 en beställning på färgade kontaktlinser av en 33-årig kvinna. Under våren 2019 gjordes det två avbetalningar på beställningen men efter det erlades inte någon ytterligare betalning.
Bolaget ansökte om betalningsföreläggande och Kronofogdemyndigheten beslutade i enlighet med ansökan. Kvinnan ansökte om återvinning och målet överlämnades till Södertörns tingsrätt.
Kvinnan bestred käromålet. I första hand på den grunden att någon – för henne okänd – ingått avtalet med bolaget utan hennes vetskap. Hon menade sig ha blivit utsatt för identitetskapning och åberopade polisanmälningar till stöd för detta. Kvinnan vidgick att hon tidigare beställt varor från bolaget men påpekade att hon då använt ett annat betalningssätt.
Som andrahandsgrund åberopades att varorna returnerats till bolaget. Som stöd för detta hänvisade hon till en textrad i den orderinformation som bolaget åberopat som bevisning.
Enligt bolaget var det ”uteslutet” att kvinnan skulle ha blivit utsatt för identitetskapning med hänsyn till att varorna levererats till hennes hemadress och att hon erlagt två delbetalningar för kontaktlinserna. Vidare anfördes att hon tidigare beställt varor hos bolaget. Bolaget bestred att varorna returnerats och invände att den aktuella textraden beror på bolagets datasystem.
Tingsrätten fann att bolaget har gjort det övervägande sannolikt att man ingått ett avtal om köp av kontaktlinser med 33-åringen. Detta mot bakgrund av att linserna har beställts av någon som uppgett sig vara 33-åringen. Vidare har varorna levererats till hennes adress. Slutligen framgår det att kvinnan har gjort två avbetalningar på köpet. De polisanmälningar och den övriga bevisning som kvinnan åberopat ändrade inte denna slutsats.
Vad gäller kvinnan invändning att hon har returnerat kontaktlinserna konstaterade rätten att bolagets förklaring att textraden uppstår när systemet har hittat orderinformation i databasen framstod som rimlig. Käromålet skulle därför bifallas. Kvinnan ålades att betala 1 183 kronor för kontaktlinserna och 2 684 kronor i rättegångskostnader.
Kvinnan överklagade till Svea hovrätt, som fastställer tingsrättens domslut.
Domstolen framhåller att 33-åringen har varit en återkommande kund hos bolaget och att beställningen har levererats till hennes adress. Till detta kommer att det har genomförts två avbetalningar på köpet. Dessa omständigheter talar med styrka för att det är 33-åringen som har beställt kontaktlinserna, konstaterar rätten. Vad kvinnan har invänt föranleder inte någon annan bedömning.
Hovrätten konstaterar att kvinnan inte ens påstått att hon själv skulle ha returnerat linserna, utan invändningen grundar sig endast i den textrad som framgår av orderinformationen. I likhet med underinstansen finner domstolen att bolagets förklaring är rimlig.
Tingsrättens domslut ska därför fastställas.