Skatteverket beslutade vid omprövning i oktober 2022 att höja en mans inkomst av tjänst med cirka 425 000 kronor för beskattningsår 2019 och med cirka 94 000 kronor för beskattningsår 2020. Som skäl för beslutet angav att mannen hade fått flera inbetalningar till sitt bankkonto från ett visst bolag som enligt verket utgjorde oredovisad lön. Mannen påfördes även skattetillägg.

Förvaltningsrätten i Malmö ansåg i likhet med Skatteverket att inbetalningarna utgjorde oredovisad lön. Verket ansågs därför ha haft fog för sina beslut.

Mannen har nu överklagat avgörandet till Kammarrätten i Göteborg och yrkar att målet ska återförvisas på grund av jäv. En av nämndemännen som deltagit i förvaltningsrättens avgörande är den person som grundade det bolag från vilket klaganden påstås ha mottagit oredovisad lön. Nämndemannen känner de nuvarande aktieägarna och har även träffat klaganden vid några tillfällen.

Nämndemannen överlät sina aktier i bolaget 2005 men har fortsatt att ge råd och representera bolaget. Han har även, fram till 2022, fortsatt att träffa företagets anställda vid julbord och vid andra firanden.

Skatteverket överlämnar frågan om återförvisning till kammarrätten bedömning. Förvaltningsrätten har yttrat sig och hänvisar till en skrivelse från nämndemannen där han förnekar jäv men medger att han grundade företaget och ”vid något socialt tillfälle” träffat klaganden.

Kammarrätten konstaterar att nämndemannen har haft kontakter med det bolag som har betalat ut de ifrågasatta beloppen till klaganden. Enligt domstolen ”är omständigheterna i detta fall sådana att de är ägnade att rubba förtroendet för [nämndemannens] opartiskhet i målen". Han har därför varit jävig.

Förvaltningsrättens dom ska alltså undanröjas och målet återförvisas dit. Klaganden beviljas ersättning med 27 000 kronor för ombudskostnader i kammarrätten.