Skatteverket beslutade i december 2022 att höja en advokatbyrås intäkter och utgående moms för beskattningsåren 2016–2021. Myndigheten beslutade även att underlaget för utgående moms och arbetsgivaravgifter för samma beskattningsår skulle samt att kostnadsavdrag skulle medges för dessa.
Byrån påfördes även skattetillägg, som dock sattes ned till tre fjärdedelar med anledning av att kostnadsavdrag medgavs för arbetsgivaravgifter och utgående moms.
Skatteverket beslutade vidare att höja advokatbyråns ägares inkomst av tjänst med sammanlagt cirka 1,6 miljoner kronor.
Stockholms tingsrätt dömde i juli 2022 två företrädare för ett bolag för grova skattebrott och påförde dem skattetillägg. Även en tredje man dömdes – för grovt penningtvättbrott, för att ha slussat obeskattade medel till bolagsägarna under påstående om att det rörde sig om lån.
Advokaten har varit ombud för bolagsägarna och bolaget i den parallella skatteprocessen. Han är dessutom styrelseledamot i ett bolag som indirekt ägs av den man som dömdes för penningtvättbrott.
Upplägget gick enligt tingsrätten ut på att mannen hade överfört belopp till bolagsägarna, som inte utgjorde lån utan ersättning.
Enligt Skatteverket hade advokaten och advokatbyrån erhållit ersättning från mannen på samma sätt. Pengarna har satts in på advokatens privata bankkonto och utgjorde alltså ersättning för juridisk rådgivning enligt Skatteverket.
Advokaten framförde att han haft ett lånebehov på grund av bristande lönsamhet i advokatverksamheten. Detta behov har inte kunnat tillgodoses genom banklån och han har därför vänt sig till mannen, som är hans vän sedan 20 år tillbaka.
Förvaltningsrätten i Stockholm avslog både advokaten och byråns överklaganden.
Domstolen konstaterade att det gjorts insättningar på advokatens konto med nästan 1,6 miljoner kronor under den granskade perioden. Det har varit fråga om återkommande insättningar som avser ett förhållandevis högt belopp. Något skriftligt underlag för lånet har inte presenterats såsom låneavtal, underlag för amorteringar eller betalningar av räntor. Advokaten har inte heller deklarerat några räntekostnader.
Mot den bakgrunden ansågs Skatteverket ha fullgjort sin bevisbörda. De överklagade besluten skulle därför fastställas.
I Kammarrätten i Stockholm vinner advokatbyrån medan advokaten förlorar mot Skatteverket.
Vad först gäller advokaten konstaterar kammarrätten i likhet med underinstansen att det återkommande gjorts relativt stora insättningar på hans bankkonto samt att det saknas underlag för lånet. Inte heller har det gjorts några amorteringar eller betalats någon ränta på lånet. Skatteverkets beslut ska därför fastställas.
Vad sedan gäller byrån anser kammarrätten att det saknas tillräckligt stöd för att insättningarna på kontot har sin grund i juridiska tjänster som byrån har utfört åt männen eller bolaget. Domstolen skriver:
”Vid dessa förhållanden anser kammarrätten att Skatteverkets bevisning inte är av sådan styrka att det finns grund för att höja bolagets underlag för arbetsgivaravgifter på det sätt som skett, varken under det ordinarie förfarandet eller vid efterbeskattning. Det spelar då ingen roll att bolagets motbevisning framstår som svag och att vittnenas trovärdighet har ifrågasatts i kammarrättens mål rörande [advokatens] egen beskattning.”
Överklagandet ska därför bifallas och underinstansernas avgöranden upphävas. Byrån nekas dock ersättning för ombudskostnader, eftersom det är advokaten som företrätt byrån i förfarandet.