Weekend 2024-10-05

Död eller levande spelar roll

När är man död? Den frågan dök ofta upp i samband med debatten om hjärndödsbegreppet på 80-talet. Nu har vi haft hjärndödsbegreppet sedan 1988. Det innebär att sjukvården kan stänga av respiratorer trots att hjärtat slår. Införandet av hjärndöd som definition av en persons död var också avgörande för transplantationskirurgin och organdonationer. Men när man är död juridiskt är inte alltid lika enkelt.

Läs gärna om fallet där en man anmäldes försvunnen 2006 efter en affärsresa till Irak och alltjämt betraktas som levande.

Sonen är helt övertygad om att pappan inte lever efter alla år utan livstecken. En förutsättning för dödförklaring, enligt lagen om dödförklaring, är att personen som är försvunnen kan befaras vara död. Enligt Skatteverket och Förvaltningsrätten var det oklart vad som hänt pappan men i avsaknad av ytterligare dokumentation kunde han inte befaras vara försvunnen och död i den mening som avses i lagen.

Kammarrätten ansåg dock att pappan fick anses vara försvunnen och kunde befaras vara död i lagens mening. Sonen trodde att han kunde andas ut men Skatteverket gav sig inte och nu har justitieråden i Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att pappan inte ska dödförklaras. Av fallet förstår man att det måste krävas en del för att dödförklara en människa. ”För att i möjligaste mån undvika att dödförklaringar sker felaktigt måste denna bedömning dock bygga på en robust utredning” skriver HFD.

Sonen pekar på uppgifter från en anhörig i Irak om att pappan blivit bortförd och dödad av milis. Men då utredningen i ärendet enbart består av sonens egna knapphändiga uppgifter, samtidigt som det finns andra nära anhöriga som eventuellt skulle kunna bidra med information men som avstått från det vill inte HFD gå honom till mötes. Här får alltså sonen inget avslut och med det följer arvsrättsliga följder etcetera.

Frågan om död eller levande spelar onekligen roll.

Weekly 2024-10-04

Lönlöst stämma medier?

Det är extremt svårt för en person som upplever sig förtalad att vinna ett tryck- och yttrandefrihetsmål. Och vid förlust går domen inte att överklaga. För drygt 25 år sedan stod jag själv i egenskap av artikelförfattare och vittnade i ett tryckfrihetsmål där min dåvarande ansvarige utgivare friades på samtliga punkter. Det var en säregen upplevelse. Men är systemet försvarbart i dag?

I veckans upplaga av Blendow Lexnovas podd Rättsfallet inifrån intervjuar jag professor Mårten Schultz som ställt sig på Gunilla Perssons – känd från realityserien Svenska Hollywoodfruar – sida i ett mål där hon stämt nättidningen Stoppa Pressarna som skriver om kändisar. Han vill helt enkelt förändra oddsen för den som vill stämma en ansvarig utgivare. Det kräver en total omstöpning av tryck- och yttrandefrihetsprocessen.

Tryckfrihetsmål skiljer sig från andra mål i Sverige eftersom det är en jury som avgör. Juryn består av nio lekmän som avgör om ett brott begåtts. En kvalificerad majoritet - sex röster - krävs för fällande dom. Frågor om ansvar, påföljd och skadestånd avgörs däremot av domstolen. Friar juryn är domstolen bunden till det beslutet och fallet kan inte överklagas. Fäller juryn kan domstolen ändå välja att fria den tilltalade.

Jag har personliga erfarenheter av en tryckfrihetsprocess då en artikelserie som jag skrev för tidningen Dagen om en...