Straffrätt berör många olika yrkeskategorier – allt från domare, åklagare och advokater till polis och massmedia. Vi håller dig uppdaterad kring de senaste vägledande avgörandena från HD och övriga allmänna domstolar, men ger dig även nyheter från bland annat Justitieombudsmannen och Justitiekanslern och vägledande praxis kring god sed för brottmålsadvokater. I våra nyheter redovisar vi huvuddragen i de rättsliga resonemangen och lyfter särskilt fram sådant som vi tror kan vara av praktisk betydelse för dig som yrkesverksam inom området.
I mitten av september lanserade Internationella handelskammaren (ICC) Incoterms 2020, som börjar gälla vid årsskiftet. Leveransvillkoren fördelar ansvaret för kostnader och risker under transporten...
Advokat – utbildningsintyg
Christer Danielsson tar upp frågan om obehörig vinst med anledning av ett rättsfall från Högsta domstolen i år. Finns det nu en ny rättsregel om obehörig vinst i Sverige? Vi får en gedigen genomgån...
Erik Nerep tar upp den speciella frågan om byggmästarbildade bostadsrättsföreningar och går igenom skillnaderna mellan aktiebolagslagen och den relativt nya lagen om ekonomiska föreningar. Han diskuterar utifrån en ny HD-dom där ett byggbolag och bostadsrättsföreningens styrelse bestod av samma personer.
Christina Ramberg tar upp ett nytt prejudikat rörande lokalhyresrätt, och fokuserar på domens betydelse för den allmänna avtalsrätten. Avgörandet innehåller viktig vägledning beträffande alla kommersiella avtal, särskilt långvariga sådana.
Christina Ramberg går pedagogiskt igenom vigilansprincipen och förhållandet till andra principer på avtalstolkningens område. Avsnittet fokuserar på hur du som praktiserande jurist ska förebygga risker i avtal.
I ett nytt rättsfall tar Högsta domstolen upp äganderättsförbehåll, en av den svenska sakrättens eviga frågor. När står sig ett sådant förbehåll gentemot köparens olika fordringsägare? Jon Kihlman reder ut vad som gäller.
Erik Nerep tar upp två nya rättsfall om principiellt viktiga aktiebolagsrättsliga frågor och kompletterar med relevant rättspraxis.
Vad gäller när motpart drar sig ur förhandlingarna innan bundenhet uppkommit och kan man få skadestånd? Christina Ramberg reder ut frågan och när man kan åberopa culpa in contrahendo.
I denna promemoria lämnas förslag till kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14...
Regeringen föreslår att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga upphävs och att en ny totalförsvarsdatalag införs...
En forskare vid Lunds universitet nekas rätt att överklaga ett beslut av universitetet om att hon gjort sig till skyldig till oredlighet ...
Schengens informationssystem (SIS) är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för pol...
Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att åklagarens utredning är bristfällig och att det inte är visat att det avfall som transporter...
Ägaren till en indisk restaurang i Norrköping döms till åtta månaders fängelse för människoexploatering för att ha utnyttjat den svåra si...
En elev med läs- och skrivsvårigheter diskriminerades inte när hon förvägrades hjälpmedel under nationella proven. Det anser tingsrätten....
Enligt tingsrätten framstår det som uppenbart att människor upplever känslor av maktlöshet och frustration när de utan grund drabbas av f...
Insolvensförordningen innehåller flera undantag till bestämmelsen om att lagen i det land där insolvensförfarandet har inletts ska tillämpas på förfarandet och dess verkningar – Lex Concursus. Kenneth Nilsson ger sin tolkning av hur de ska förstås.
Vilka krav ställs på designade produkter för att de utöver det mönsterrättsliga skyddet också ska omfattas av det upphovsrättsliga? Wolk diskuterar, utifrån en ny dom där EU-domstolen har definierat det upphovsrättsliga begreppet verk.
Skiljer sig compliancerisker från andra typer av risker? Hur identifierar man de olika typriskerna, hur hanterar man dem och vem är det som ansvarar för att reglerna följs? Carina Heinlo ger sin analys.
Är styrelsen skyldig att i vissa fall ignorera det som stämman beslutat om? Nerep reder ut styrelsens s.k. lydnadsplikt – en fråga som inte bara regleras i ABL utan även påverkas av ”oskrivna principer”.
Skärpta regler om straffrättsliga sanktioner mot företag och offentlig verksamhet innebär höjda företagsböter och svenska domstolars behörighet att döma över företags globala verksamhet. Berndtsson ger sin analys.
Får en patenthavare, i sin ansökan om tilläggsskydd, åberopa ett marknadsgodkännande som innehas av tredje man, utan dennes samtycke? Jonshammar diskuterar.
Kubu och Ödén redogör för reglerna om klasser och klassöverskridande ”cram-down” i nya Rekonstruktions- och insolvensdirektivet och diskuterar vilken betydelse dessa kommer att få för svensk rätt när direktivet implementeras i Sverige.
Är omständigheter som inträffar efter hävningstillfället relevanta för att beräkna skadestånd? Vad gäller om avtalsvillkor om skadeståndsberäkning? Christina Ramberg diskuterar utifrån ett engelskt rättsfall.
Kenneth Nilsson
Sanna Wolk
Carina Heinlo
Erik Nerep
Bo Berndtsson
Louise Jonshammar
Hans Ödén
Mikael Kubu
Christina Ramberg