Vattenfall Kraftgården AB inkom i december 2018 med sex ansökningar om tillstånd till effektivisering av befintliga sex vattenkraftverk i Indalsälven i Ragunda kommun. Mark- och miljödomstolen i Östersund höll gemensam huvudförhandling i målen och kom fram till samma ställningstaganden i samtliga mål.

Ett av målen avsåg Stuguns kraftverk och bolaget yrkade bland annat att det skulle lämnas tillstånd till effektivisering bestående i utökad vattenavledning genom kraftverkets turbiner.

Ett antal myndigheter och organisationer yttrade sig och ifrågasatte bland annat om effektiviseringen var förenlig med bestämmelserna i EU:s ramvattendirektiv och EU-domstolens tolkning av direktivets icke-försämringskrav.

Mark- och miljödomstolen hänvisade till Mark- och miljööverdomstolens, MÖD, praxis och ansåg sammantaget att den ökade vattenavledningen inte innebar en otillåten försämring av berörd vattenförekomsts ekologiska status. Domstolen biföll därför bolagets tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken. Bolaget hade även yrkat att få utöka korttidsregleringen i motsvarande mån som vattnet fick avledas, men i den delen avslog rätten yrkandena.

Kammarkollegiet, Ragunda kommun, en miljöorganisation och en sameby överklagade domen till MÖD, som beslutade att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Beslutet att inte meddela prövningstillstånd överklagades därefter till Högsta domstolen, HD.

HD har nu valt att meddela prövningstillstånd i målet avseende frågan om jäv förekommit i MÖD. Mer specifikt så gäller frågan bland annat betydelsen av domares makes anställning inom den koncern som sökanden i målet tillhör, skriver HD på sin hemsida.