Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Kommunalanställda på nöjesresa till Frankrike – kammarrätten godtar visst avdrag

Trots att flera av de aktiviteter som anställda på ett kommunalt konsert- och konferenscenter deltog i på studieresan till Frankrike präglades av ”starka nöjesinslag” och godtagbar dokumentation saknades går kammarrätten med på att undanta ett belopp om 25 procent från avgiftsunderlaget.

Under en revision från Skatteverkets sida framkom att kommunägda Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB mellan den 18 och den 23 augusti 2018 åkte på en studieresa till Frankrike. Alla tillsvidareanställda erbjöds att följa med på resan och totalt var det 22 personer som åkte.

Huvudfrågan i målen är om den aktuella resan, helt eller delvis, ska betraktas som avgiftspliktig ersättning i den mening som avses i 2 kap. 1 och 10 §§ socialavgiftslagen (2000:980).

Skatteverket beslutade den 18 november 2019 att höja Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB:s mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter att betala för augusti 2018. Skatteverket beslutade vidare om följdändring avseende bolagets inkomstbeskattning.

Bolaget överklagade beslutet och uppgav att studieresan gick till Paris, Reims och Épernay. De besöksplatser som framskymtar i utredningen i målet är bland annat Pommerys Champagnehus, Champagnehuset Beaumont Des Crayéres och vingården Vincent DÁstree samt Euro Disney. Det kommunala bolaget pekade bland annat på att bolaget arrangerar mat- och dryckesmässor samt vinprovningar och för detta ställs höga krav på att bolaget och dess medarbetare hela tiden vidareutvecklar och fördjupar kunskapen. Studieresan ligger, enligt bolaget, helt i linje med bolagets verksamhet och har varit till nytta för densamma. Resan har således en sådan klar och tydlig koppling med bolagets verksamhet att kostnaderna för den ska godtas som allmänna driftskostnader. Skatteverkets synsätt är inte förenlig med gällande praxis på området.

Enligt Skatteverket utgör samtliga platser som besöktes turistmål och verket ifrågasätter att kunskapen som kan erhållas från besöken på champagnehusen är sådan att bolaget fått nytta av att alla personalkategorier varit med på dessa besök. Utifrån vad som framkommit om de anställdas besök på Euro Disney kan inte detta besök ha varit till nytta för bolaget på sätt som krävs.

Även en studieresa måste innehålla en inte oväsentlig del effektivt arbete. Som en tumregel bör studierna uppgå till minst sex timmar per dag. Även om man skulle se de olika besöken som nödvändiga för bolagets verksamhet är det endast den dag som besöket på Euro Disney skedde som har överstigit sex timmar.

Bolaget hade uppgett att återkoppling av resan har skett muntligt till styrelsen. Någon dokumentation på vad som har återkopplats finns inte utöver en kort sammanfattning i ett styrelseprotokoll.

Sammanfattningsvis fann förvaltningsrätten att den resa till Frankrike som bolaget anordnat och betalat för sina anställda inte är att betrakta som en studieresa. Det saknas därmed förutsättningar att ändra det överklagade beslutet. Överklagandet skulle därför avslås.

Utgångspunkten får, enligt Kammarrätten i Jönköping, anses vara att utgifter i ett aktiebolag är att hänföra till verksamhetens ändamål. Detta gäller också resor och personalaktiviteter av olika slag. Detta hänger delvis ihop med det förhållandet att ledningens utrymme för beslut om utgifter som inte är till nytta i verksamheten är begränsat enligt bland annat den associationsrättsliga lagstiftningen samt att strikt affärsmässiga överväganden måste vara ledningens sak att göra.

När det gäller de specifika utgifternas koppling till verksamheten kan konstateras att det saknas närmare dokumentation för en bedömning av de olika posternas karaktär. Flera aktiviteter är präglade av starka nöjesinslag. I avsaknad av godtagbar dokumentation kan aktiviteterna inte betraktas på annat sätt än som avgiftspliktig ersättning i stor utsträckning. Kammarrätten anser dock att det är skäligt, med hänsyn till de allmänna utgångspunkterna enligt ovan och vad som är känt om resan som helhet, att undanta ett belopp om 25 procent från avgiftsunderlaget.

På motsvarande sätt anser kammarrätten att bolaget har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt med 25 procent av den återläggning som Skatteverket har beslutat om den 18 november 2019. Inkomstskattemässigt avdrag ska reduceras med ett belopp som motsvarar minskningen av arbetsgivaravgifterna. Överklagandet ska bifallas delvis i enlighet med detta.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

3318__3320_21.pdf

3 MB
Instans
Kammarrätterna
Rättsområden
Övrig arbetsrätt, Inkomstskatt - företag, Mervärdesskatt, Sociala avgifter