Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun beslutade i augusti 2022 att lämna en mans klagomål avseende en skällande grannhund utan ytterligare åtgärd. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län, som avslog överklagandet.

Mannen vände sig därefter till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och anförde att hunden ständigt skäller under kvällar, tidiga nätter och tidiga morgontimmar. Skallet utgör en väsentlig olägenhet för honom och för övriga grannar.

Mark- och miljödomstolen hänvisade inledningsvis till 36 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Av bestämmelsen följer att djur som hålls i fångenskap ska förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.

Med olägenhet för människors hälsa avses störning som kan påverka hälsan menligt och inte är av tillfällig natur.

Så sent som i december 2021 avslutade ett tillsynsärende avseende hunden som initierats efter klagomål från mannen. Kommunen genomförde då fem inspektioner på fastigheten utan att hundskall konstaterades vid något tillfälle. I det aktuella tillsynsärendet har kommunen genomfört en inspektion i mannens bostad, och inte heller vid det besöket hördes något hundskall.

Mot bakgrund av detta ansåg domstolen att utredningen inte gav stöd för att hundskall förekom regelbundet och i tillräcklig omfattning. Vidare hade det inte inkommit några klagomål från övriga grannar. Överklagandet avslogs därför.

Mark- och miljööverdomstolen framhåller i likhet med underinstansen att nämnden i närtid avslutat ett tidigare tillsynsärende som inkluderat flera platsbesök. Det ärendet avslutades efter att nämnden kontaktat mannen och han bekräftat att de då aktuella störningarna hade upphört.

Mot den bakgrunden anser domstolen att det var rätt var rätt av nämnden att, utöver det platsbesök som vidtogs, inte gå vidare med mannens nya klagomål. Läget hade varit ett annat om han dokumenterat störningarna genom exempelvis en störningsjournal.

Överklagandet ska därför avslås.