Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Rullstolsburen kunde inte betala bensin – diskriminerad

Tingsrätten anser att en rullstolsburen man som inte kunnat tanka vid en bensinstation blev diskriminerad. Han får dock nöja sig med 10 000 kronor då den bristande tillgängligheten varken varit avsiktlig eller skett med uppsåt att kränka och bolaget har försökt åtgärda bristerna.

Rullstolsburen kunde inte betala bensin – diskriminerad

Circle K och INGO är två olika varumärken inom samma koncern och tillhandahåller bensinstationer runt om i Sverige. Samtliga Circle K-stationer är bemannade och samtliga INGO-stationer är obemannade med självbetjäning. Circle K Sverige AB ansvarar för verksamheten, som riktar sig till allmänheten, vid de i målet aktuella INGO-stationerna och verksamheten träffas av diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen (2008:567).

En 45-årig man har en fysisk funktionsnedsättning som medför att han använder rullstol. Målet rör tre olika tillfällen under juni och juli 2019 då 45-åringen uppgett att han besökte tre olika obemannade bensinstationer med varumärket INGO belägna på Fyrisparksvägen 1 i Uppsala (nedan Fyrisparksvägen), Svartbäcksgatan 75 i Uppsala respektive Skvaltans väg 13 i Nacka.

Nabbeb har i målet gjort gällande att han blivit diskriminerad vid tillfällena eftersom han inte vid tankning på bensinstationerna kunnat nå betalterminalerna.

Den första kontakten mellan 45-åringen och Circle K skedde den 29 september 2020 då mannen kontaktade Circle K angående bensinstationen på Svartbäcksgatan och informerade om att han inte kunde tanka och betala på den stationen samt även andra stationer.

Mannen begärde 23 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Stockholms konstaterar inledningsvis att med diskriminering på grund av bristande tillgänglighet avses enligt 1 kap. 4 § 3 p. diskrimineringslagen (2008:567) att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse.

Begreppen tillgänglighet och användbarhet är kopplade till innebörden av att den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Byggnader ska vara inrättade så att besökare med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna ta sig fram. Det innebär bl.a. krav på utformning av förflyttningsvägar, t.ex. ramper, korridorer och dörrar, samt lämplig utformning och placering av strömbrytare, manöverorgan för hissar och dylikt med hänsyn till rullstolsburnas och synskadades behov. (Se prop. 2013/14:198 s. 36).

Tingsrätten framhåller att bevisbördan vid prövning av påstådd indirekt diskriminering delas upp mellan parterna på så sätt att det åligger käranden att styrka omständigheter till stöd för att ett till synes neutralt kriterium i praktiken missgynnar någon, medan svaranden har bevisbördan för att kriteriet i fråga objektivt kan motiveras av ett berättigat syfte och att medlen för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga (se prop. 2007/08:95 s. 561).

Har 45-åringen blivit missgynnad genom att inte försättas i en jämförbar situation med en person utan aktuell funktionsnedsättning? Här börjar domstolen med Fyrisparksvägen och noterar att 45-åringen har åberopat bilder och filmer från besöket den 27 juni 2019 av vilka framgår bland annat att han har kunnat stoppa in sitt kort i betalterminalen när han ställt sin rullstol parallellt med kanten på refugen men att han till synes inte kunnat nå hela knappsatsen på betalterminalen. Han uppger även i filmen att det beroende på ljuset ofta är omöjligt att se vad det står på betalskärmen.

Tingsrätten anser att 45-åringen sammantaget har visat att han vid det aktuella besöket inte har kunnat nå hela knappsatsen på betalterminalen på Fyrisparksvägen och att denna således inte har varit tillgänglig för honom.

När det gäller de två övriga adresserna bedömer rätten att han inte missgynnats på det sätt som krävs för att diskrimineringsansvar ska kunna aktualiseras.

Har Circle K underlåtit att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet? Det anser inte domstolen beträffande Fyrisparksvägen. Vid den bedömningen har han utsatts för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet.

Vid den bedömning som tingsrätten gjort ska Circle K betala diskrimineringsersättning till 45-åringen för den bristande tillgängligheten på stationen Fyrisparksvägen.

Såvitt framkommit har den bristande tillgängligheten varken varit avsiktlig eller skett med uppsåt att kränka. Tvärtom talar det faktum att Circle K installerat en så kallad CRIND-lösning på stationen för att bolaget försökt åtgärda bristerna i tillgänglighet. Mannen har dessutom först i efterhand informerat Circle K om den bristande tillgängligheten. Diskrimineringen kan inte anses ha varit av särskilt allvarligt slag.

Vad gäller det preventiva syftet har framkommit att Circle K gjort gällande att de kontinuerligt vidtar åtgärder för att göra deras bensinstationer tillgängliga för rullstolsburna kunder, vilket får stöd bland annat av att det ett vittne berättat om att en ”contact less”-lösning har installerats på stationen under 2020. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att ersättningen skäligen bör bestämmas till 10 000 kronor.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

FT9519-21.pdf

400 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Diskriminering, Trafik och fordon