Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Sex miljoner i rättegångskostnader efter pyrrhusseger i mål om företagshemligheter

Ett företag inom investeringsrådgivning och försäkringsförmedling tilldöms 600 000 kronor av en tidigare anställd för dennes brott mot företagshemlighetslagen vid avhoppet till en konkurrent men nekas ersättning från konkurrenten. I stället slutar det med rättegångskostnader på sex miljoner kronor.

Sex miljoner i rättegångskostnader efter pyrrhusseger i mål om företagshemligheter

Ymer Förmögenhetsrådgivning AB begärde att tingsrätten skulle förplikta konkurrenten Global Invest Finansförmedling Sverige AB och en av företagets tidigare rådgivare som hoppade av till Global Invest att solidariskt till Ymer betala 27 000 000 kronor jämte ränta. Vidare krävdes Global Invest och den anställde att solidariskt till Ymer betala 500 000 kronor samt den anställde att till Ymer betala 600 000 kronor jämte ränta

Ymer hävdade att den anställde rådgivaren har brutit mot anställningsavtalet genom att ta anställning hos konkurrenten till Ymer, Global Invest, under pågående anställning/uppdrag hos Ymer, tillgodogjort sig lön från Ymer oaktat att han påbörjat sin nya anställning hos Global Invest, olovligen angripit/olovligen tagit kundregister från Ymer och e-postat över dessa till sin privata e-post, kontaktat Ymers kunder och erbjudit dem Global Invests tjänster i direkt konkurrens med Ymers erbjudande vilket lett till att flertalet kunder lämnat Ymer och blivit kunder hos Global Invest. Han har även i samband med detta brutit mot sekretessreglerna i anställningsavtalet genom att obehörigen lämnat ut kundlistorna till obehörig part, dvs. till hans nya arbetsgivare. Med obehörig part avses exempelvis konkurrenter.

Rådgivaren har uppsåtligen eller i vart fall av oaktsamhet enligt 7 § lagen (2018:558) om företagshemligheter (”LFH”) angripit (det vill säga anskaffat, berett sig tillgång till och röjt) företagshemlighet i form av kundlistor hos Ymer under sådana förhållanden att han borde ha insett att dessa inte fick avslöjas eftersom detta bland annat framgår av hans anställningskontrakt. Han har även varit informerad om att Ymer förvärvat kunderna från Exceed Capital AB (”Exceed”) i juli 2020, då han varit del av ledningsgruppen i Ymer. Genom detta har han varit medveten om att samtliga Exceeds kunder förvärvats av Ymer till en betydande kostnad.

Rådgivaren nekar till att han brutit mot sitt anställningsavtal. Han har inte anskaffat, berett sig tillgång till, utnyttjat eller röjt – det vill säga angripit – Ymers företagshemligheter. Inte heller pågår något sådant angrepp. Det är oklart vad det är för kundregister som Ymer menar att rådgivaren ska ha angripit. Eftersom Ymers företagshemligheter inte har angripits har rådgivaren inte orsakat Ymer någon skada.

I den 84-sidiga domen skriver Göteborgs tingsrätt inledningsvis i sina domskäl att rådgivaren brutit mot sitt anställningsavtal genom att i strid med detta kontakta Ymers kunder och erbjuda dem tjänster i direkt konkurrens med Ymers erbjudande samt genom ett inleda samarbete med Global Invest.

En central fråga i målet har varit en stor mängd omständigheter och påstådda följdhändelser kopplade till de filer, de så kallade Nordnetfilerna, som Ymer har gett in och som omfattar drygt 540 namn och ett antal uppgifter kopplade till dessa namn. Tingsrätten inleder med att konstatera att Ymers bevisningen om att rådgivaren ska ha skickat aktuella filer via e-post till sin privata e-postadress har brister.

Enligt tingsrätten är Ymers bevisning, mot rådgivarens bestridande, inte tillräcklig för att visa att rådgivaren har skickat några av Nordnetfilerna till sig själv.

Till följd av detta har Ymer inte visat att rådgivaren olovligen har angripit/olovligen tagit kundregister från Ymer och e-postat över dessa till sin privata e-postadress. Ymer har därmed inte heller visat att rådgivaren har brutit mot sekretessreglerna i anställningsavtalet genom att obehörigen lämnat ut kundlistorna till obehörig part.

Tingsrätten anser dock att det på grund av processekonomiska skäl, för det fall domen överklagas, finns anledning att beröra Ymers påståenden om brott mot lagen om företagshemligheter närmare. Innehållet i Nordnetfilerna kan, enligt domstolen, utgöra företagshemligheter i lagens mening

Tingsrätten grundar denna bedömning på att de uppgifter som framgår av dessa filer, satt i ett sammanhang, är information som kan ha ett värde som är värt att hålla hemligt i kommersiella sammanhang. Enligt tingsrättens bedömning utgör filerna kundlistor som för den som hanterat och arbetat med kunderna eller känner till dessa närmare exempelvis rådgivaren, ger denne ett försteg jämfört med en konkurrent.

Tingsrätten anser dock inte att Ymer har bevisat att innehållet i Nordnetfilerna har utgjort Ymers

Företagshemligheter Tingsrätten kommer fram till denna slutsats eftersom Ymers bevisning inte har visat om de aktuella listorna ingick i det som bolaget förvärvade vid den inkråmsöverlåtelse som skedde genom avtal den 25 juni 2020 med tillägg gjorda den 11 september 2020 och den 8 oktober 2020.

Det framgår av avtalet att Exceeds kunder skulle ingå i överlåtelsen (punkten 3.1 (d) i avtalet den 25 juni 2020) men av avsnitt 6 i avtalet som kundöverlåtelsen hänvisar till finns det ingen information om några kundlistor, filer eller liknande. Att tilläggsavtalet den 11 september 2020 stadgar att överlåtelsen inte ska innefatta de kunder som har försäkringsstocken/ har försäkringar hos Nordnet (punkten 2.1.1 i avtalet den 11 september 2020) talar i stället mot Ymers påstående. Detta eftersom en betydande del av Nordnetfilerna innehåller kundnamn som är kopplade till just innehav av försäkringar.

Mot denna bakgrund anser tingsrätten att det tilläggsavtal som tillkommit den 8 oktober 2020 saknar betydelse vid bedömningen av om Nordnetfilerna har tillhört Ymer. Detta eftersom avtalet träffats först efter det att Ymer påstår att Nordnetfilerna har skickats till rådgivarens privata e-post. Om uppgifterna då och fram till den 8 oktober 2020 inte har varit Ymers företagshemligheter kan de, i vart fall inte utan att Ymer vidtagit till exempel informationsåtgärder gentemot sina anställda, har blivit det enbart genom det senare avtalet.

Till följd av detta kan, oavsett vad tingsrätten kommit fram till ovan, varken rådgivaren eller Global Invest ha känt till att innehållet i Nordnetfilerna har utgjort Ymers företagshemligheter.

Till följd av tingsrättens slutsatser om att Ymer inte har kunnat visa att rådgivaren har angripit de så kallade Nordnetfilerna och att dessa filer inte är Ymers företagshemligheter anser tingsrätten att Ymer inte heller har kunnat visa att Global Invest har brutit mot lagen om företagshemligheter. Ymer kan därför inte vinna framgång med sin talan mot Global Invest.

Tingsrätten anser dock att det på grund av processekonomiska skäl, för det fall domen överklagas, finns anledning att beröra vissa av Ymers påståenden avseende Global Invest ytterligare. Enligt tingsrätten har Ymer inte lyckats bevisa att Global Invest har känt till eller borde ha känt till att rådgivarens anställning vid Ymer har bestått även efter det att han inledde sitt samarbete med Global Invest. Bolaget har i och med detta inte heller känt till eller bort känna till att rådgivaren kunnat agera på påstått sätt när det gäller att röja företagshemligheter. De kontroller som Global Invest har redovisat att bolaget har genomfört anser tingsrätten är tillräckliga.

Redan kontrollen i Swedsecs register är enligt tingsrätten tillräcklig. Detta eftersom Ymer, i sin anmälan till Swedsec har uppgett att rådgivarens anställning har upphört och då detta, enligt den bevisning som lagts fram, framgick av Swedsecs register. Vad Ymer anfört i denna del om att bolaget fyllt i detta av misstag eller att bolaget inte hade någon möjlighet att fylla i rätt uppgifter anser tingsrätten inte påverkar denna bedömning.

Vidare anser tingsrätten att Ymer inte heller har kunnat visa att de personer som förekommer i Nordnetfilerna har bytt rådgivare eller flyttat över sina innehav till en annan depåhavare till följd av något aktivt agerande från Global Invests sida. De alternativa förklaringar som Global Invest har presenterat och som får stöd i såväl den muntliga och skriftliga bevisningen anser tingsrätten är lika sannolika eller mer sannolika än Ymers påstående om otillbörligt agerande. Enligt tingsrätten ger redan de uppgifter som framgår av framlagda pressklipp tillräckligt stöd för att i vart fall det låga antal tidigare kunder till Exceed som målet rör hellre valde en etablerad verksamhet än den nystartade verksamhet som Ymer representerade. Även den omständigheten att Exceed hade bedrivit en omfattade verksamhet och hade många kunder talar i sig för att rörligheten borde ha varit större just under aktuell period.

Utgången innebär att Ymer måste betala motparternas rättegångskostnader på drygt sex miljoner kronor.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T3555-21.pdf

2 MB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Konkurrensrätt, Skadeståndsrätt, Övrig arbetsrätt, Företagshemligheter, Värdepappersrätt