Skatteverket ansökte vid Förvaltningsrätten i Stockholm om att en i dag 50-årig man solidariskt med ett konkursat bolag skulle betala cirka 58 miljoner kronor till staten. Som skäl för ansökan angavs att mannen hade varit ensam ordinarie styrelseledamot i bolaget fram till likvidationen. Han hade dessutom rätt att teckna bolagets firma och ägde 100 procent av aktierna. Under denna period hade skatter och avgifter förfallit till betalning motsvarande det yrkade beloppet.

Skulderna avsåg i princip uteslutande felaktigt debiterad utgående mervärdesskatt avseende perioderna maj–september 2019 som Skatteverket påfört bolaget genom omprövningsbeslut i augusti 2020.

Mannen ansåg att ansökan skulle avslås. Han trodde att bolaget var vilande och att det aldrig bedrivits någon verksamhet. Någon måste därför ha kapats hans bankkonto och skickat in skattedeklarationerna för bolaget i hans namn.

Enligt domstolen var det visserligen inte klarlagt att mannen haft uppsåt till att bolaget hade utfärdat oriktiga fakturor. På grund av sin ställning i bolaget ansågs han dock ha förfarit grovt oaktsamt. Han var därför som utgångspunkt betalningsskyldig för de i målet aktuella skatterna och avgifterna.

Domstolen prövade därefter om det fanns skäl att sätta ned betalningsskyldigheten. Rätten konstaterade här att mannen är dömd till ett längre fängelsestraff på grund av ett grovt narkotikabrott som ägde rum hösten 2019. Han har begränsad betalningsförmåga och av vad som framkommit har han inte haft någon ekonomisk vinning för sitt uppdrag i bolaget. Vidare har han uppgett att hans hälsotillstånd är nedsatt. Dessutom är beloppet som han krävs på mycket högt.

Det var också klarlagt att mannen inte haft det bestämmande inflytandet i bolaget. Med särskilt beaktande av detta och med hänsyn till att han inte var inblandad i den brottsliga verksamheten skulle beloppet sättas ned till två miljoner kronor.

Skatteverket har överklagat avgörandet till Kammarrätten i Stockholm och där hänvisat till en dom från Södertörns tingsrätt. Där framgår att mannen har lånat ut sitt bank-id till andra personer. Enligt Skatteverket tyder det på att bolaget inte varit kapat utan att mannen medvetet lämnat över bolaget till en annan person.

Kammarrätten anser i likhet med underinstanserna att mannen tillsammans med bolaget är betalningsskyldig för skatterna och avgifterna. I motsats till förvaltningsrätten bedömer kammarrätten att mannen medvetet har överlåtit kontrollen av bolaget till någon annan. Nästa fråga är om det finns skäl för befrielse.

Enbart det förhållandet att mannen inte haft någon ekonomisk vinning på upplägget utgör inte tillräckliga skäl för befrielse. Av de medicinska underlagen framgår visserligen att han lider av psykiska ohälsa. Det framgår dock inte att han är förhindrad att arbeta eller att hälsotillståndet varaktigt begränsar hans betalningsförmåga.

Av utredningen framgår att mannen ägde alla aktier i bolaget och tecknade dess firma. Han har dessutom överlåtit kontrollen över bolaget på en annan person. ” "Vid sådana förhållanden är utrymmet för att medge befrielse utomordentligt begränsat”, skriver domstolen.

Vid en sammantagen bedömning finner kammarrätten att Skatteverkets beslut ska fastställas. Mannen är därför, tillsammans med bolaget, skyldig att betala cirka 58 miljoner kronor till staten.