Pappan åtalade alltså mammans advokat i umgängestvisten föräldrarna emellan för grovt förtal  då advokaten i Göteborgs tingsrätt åberopat ett bevis för att styrka att umgänge inte är förenligt med barnets bästa. Advokaten har i domstolshandlingar utmålat pappan som brottsling. I egenskap av ombud var hon inte skyldig att uttala sig. Det var inte eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna sådana uppgifter i saken. Advokaten visade inte att uppgiften var sann eller att hon hade skälig grund för den.

Brottet bör bedömas som grovt särskilt sett till uppgiftens innehåll rörande allvarligt brott mot barn samt sättet och omfattning för spridning avseende domstolsförhandling och fått stor spridning och lett till stor skada både i målsägandens privata liv och yrkesverksamhet.

I andra hand begärde pappan att advokaten ska dömas för förtal av normalgraden enligt 5 kap. 1 § brottsbalken.

Pappan begärde skadestånd med 50 000 kronor.

Advokaten medgav att hon i egenskap av ombud för modern givit in en utredning från Socialtjänsten i Partille kommun den 26 april 2022 till styrkande av att det förelåg hinder för umgänge. Hon har motsatt sig ansvar för brott eftersom det varit hennes skyldighet att ge in handlingen i syfte att tillvarata sin klients intresse i målet. Hon har därtill gjort gällande att det hade stridit mot de advokatetiska regler som hon har att förhålla sig till att inte ge in utredningen.

Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Om brottet är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. Detta följer av första styckena i 5 kap. 1 och 2§§ brottsbalken (brb).

Göteborgs tingsrätt, vars bedömning hovrätten delar, konstaterar att det genom utredningen klarlagt att advokaten som ombud för mamman i ett verkställighetsärende vid Göteborgs tingsrätt lämnade in en BBIC-utredning (barns behov i centrum) från Partille kommun. I utredningen fanns uppgifter om misstankar mot pappan rörande allvarliga brott mot barnet i fråga. Genom att lämna in utredningen till tingsrätten spred advokaten vidare uppgifterna. Hon har därmed i lagens mening “lämnat en uppgift”.

Uppgifterna avsåg misstankar riktade mot pappan om brott. Det har alltså varit fråga om nedsättande uppgifter som varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Advokaten har agerat med uppsåt.

Advokaten har inte lagt fram någon utredning som visar att hon i lagens mening varit skyldig att lämna uppgifterna i fråga. Frågan om hon ska gå fri från ansvar för förtalsbrott på grund av ansvarsfrihetsregeln i andra stycket i 5 kap. 1 § brb beror i stället på om hon bevisat att det var försvarligt för henne att lämna uppgifterna och att hon hade skälig grund för dem. Hon har i målet inte påstått att uppgifterna i BBIC-utredningen är sanna.

Hon har, menade domstolarna, som advokat och ombud att lojalt och med integritet ta tillvara sin klients intressen. I det verkställighetsärende avseende umgänge med barn som pappan hade anhängiggjort, var det försvarligt för moderns ombud att för sin klients räkning ge in den BBIC-utredning som Partille kommun hade genomfört avseende barnet. Eftersom uppgifterna enligt mamman hade lämnats av barnet och fanns i kommunens utredning hade hon skälig grund för dem. Att förundersökningen hade lagts ned, efter konstaterande av att det inte gick att bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott, förändrar inte bedömningen. I sammanhanget noterade tingsrätten att det av åberopade inlagor framgår att advokaten i ärendet informerade tingsrätten om att förundersökningen var nedlagd, vilket visar på viss omsorg om pappan.

Mot bakgrund av det friades advokaten från åtalet.

Hovrätten fastställer tingsrättens dom helt och hållet.