Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Civilingenjör sa upp sig självmant

En civilingenjör med anpassade arbetsuppgifter på SSAB gick med på att bli uppsagd. Det finns, enligt tingsrätten, inget som tyder på att cheferna pressade honom på uppgörelsen. Han kan visserligen ha upplevt sig inte ha annat val än att skriva på men cheferna uppfattade inte situationen på det sättet.

Civilingenjör sa upp sig självmant

Den aktuella civilingenjören anställdes vid SSAB EMEA AB år 1996. År 2005 fick han lymfom med efterföljande sjukskrivning. Efter detta fick han vissa bestående kognitiva funktionsnedsättningar. Exempel på detta är problem med närminnet, framför allt vid stress. Han fick också fysiska besvär, såsom nedsatt rörlighet. År 2020 genomgick han en höftoperation och var sjukskriven en period.

År 2014 placerades han på metallografavdelningen. Hans arbete bestod i att granska metallprover. Beställarna av uppdragen var främst interna, men även externa kunder förekom.

Den 8 oktober 2021 hölls på SSAB:s initiativ ett möte där mannen och representanter för bolaget närvarade. På mötet togs frågan om anställningens upphörande upp. Tvist har uppstått mellan parterna om civilingenjören efter mötet sades upp eller om han, som SSAB gör gällande, slöt ett avtal med bolaget om anställningens upphörande.  

Mannen yrkade att uppsägningen skulle förklaras ogiltig samt att SSAB till honom skulle betala allmänt skadestånd samt kränkningsersättning för brott mot diskrimineringslagen.

Nyköpings tingsrätt finner först att utredningen ger underlag för slutsatsen att civilingenjören signerade avtalet och att SSAB har visat att en överenskommelse träffades mellan honom och SSAB om att anställningen skulle upphöra. Det har inte framkommit något som kan innebära att avtal inte ska anses ha ingåtts.

Ska avtalet ändå ses som en uppsägning verkställd av SSAB? Arbetsdomstolen har i sin praxis med stöd av uttalanden i förarbetena till LAS formulerat en regel som innebär att en arbetstagare under särskilda omständigheter inte blir bunden av en överenskommelse om att anställningen ska upphöra eller av en egen uppsägning. I stället får arbetsgivaren i dessa fall anses ha skilt arbetstagaren från anställningen. För att arbetstagarens handlande ska jämställas med en åtgärd från arbetsgivarens sida krävs att handlandet har föranletts av arbetsgivaren och att arbetsgivaren har uppträtt på ett sätt som strider mot god sed på arbetsmarknaden eller annars måste anses vara otillbörligt. (Se AD 2013 nr 73 och jfr AD 2020 nr 23).

Tingsrätten konstaterar att det var SSAB som kallade till möte och tog upp diskussionen om att avsluta mannens anställning. Det har framkommit att han hade vissa problem att utföra sina arbetsuppgifter, trots vidtagna anpassningsåtgärder. Enbart det förhållandet att SSAB kallade till möte och tog upp diskussionen om att avsluta anställningen kan, mot bakgrund av omständigheterna, inte anses vara i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt.

Civilingenjören fick, efter att ha fått information om vad en eventuell överenskommelse skulle komma att innehålla, möjlighet att fundera under helgen. När han fick ta del av det skriftliga avtalet gavs han möjlighet till ytterligare betänketid; av uppgifter från mannens chef som tingsrätten bedömer som tillförlitliga framgår att hon uppmanade honom att tänka över saken och att avtalet, på hans initiativ, signerades tidigare än planerat.

Det finns, enligt rätten, inte några uppgifter i målet som tyder på att företrädarna för SSAB vid mötena utsatte mannen för någon otillbörlig press att ingå överenskommelsen. Tingsrätten ifrågasätter inte att han kände sig stressad av situationen och att han kan ha upplevt sig inte ha annat val än att skriva på.

Utredningen ger emellertid inte stöd för att SSAB:s representanter vid mötena uppfattade eller borde ha uppfattat att hans mående och sinnestillstånd var sådant att de borde ha avstått från att ingå en överenskommelse med honom. Detta gäller även med beaktande av att de kände till hans kognitiva problematik.

Mannen var inte fackligt ansluten och hade därför av naturliga skäl inte facklig representation vid kontakterna med arbetsgivaren. Såväl hans chef som företagets förhandlingsansvarige har berättat att det inte fanns något hinder för civilingenjören att använda sig av något annat ombud och att han hade informerats om detta.

Sammantaget kan det inte anses att SSAB har förmått mannen att ingå överenskommelsen under sådana omständigheter att detta är att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida.

Käromålet kan därför inte bifallas på den grunden att han sagts upp utan saklig grund.

Inte heller har han diskriminerats och avtalet är inte ogiltigt enligt 36 § avtalslagen.

Domen är överklagad till Arbetsdomstolen.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T4023-21.pdf

800 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Diskriminering, Avtalsrätt, Anställning, uppsägning och avskedande