Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Måste återbetala 200 000 för felaktiga lönebidrag

En företagare måste betala tillbaka knappt 200 000 kronor till staten för felaktigt utbetalda lönebidrag. Eftersom han inte hade redovisat arbetsgivaravgifter i samband med utbetalningarna har han förorsakat att bidragen lämnats på felaktig grund. Att denna praxis kom efter utbetalningarna saknar betydelse.

Måste återbetala 200 000 för felaktiga lönebidrag

Den 71-årige mannen har bedrivit verksamhet genom en enskilda byggfirma där två anställda arbetade med stöd av lönebidrag i enlighet med förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga (förordningen) under månaderna januari-mars 2015 och maj-augusti 2015.

Lönebidragen uppgick totalt till 193 130 kronor vilket motsvarar en månadslön på 30 450 kronor. Arbetstagarna har dock i realiteten erhållit en lägre lön. Deras faktiska lön motsvaras av nivån på de arbetsgivaravgifter som har redovisats.

Företagaren har redovisat arbetsgivaravgifter för januari, februari och mars den 27 maj 2015 och för maj, juni, juli och augusti den 11 november 2015. Lönebidragen har betalats ut till 71-åringen den 5 februari 2015, den 10 mars 2015, den 9 april 2015, den 4 juni 2015, den 9juli 2015, den 6 augusti 2015 och den 10 september 2015. För att erhålla lönebidragen har mannen månadsvis lämnat in en rekvisition som delvis var ifylld av Arbetsförmedlingen och delvis ifylld av honom själv.

Den 13 oktober 2016 beslutade Arbetsförmedlingen att återkräva 193 130 kronor från 71-åringen. Denne begärde därefter omprövning av Arbetsförmedlingens beslut vilket Arbetsförmedlingen avslog.

Arbetsförmedlingen menar lägger 71-åringen till last för att han, vid tidpunkten för utbetalning av lönebidragen, inte redovisat arbetsgivaravgifter. Lönebidragen har därmed lämnats på felaktig grund och ska därför återbetalas. Han har även uppgett en högre bruttolön för arbetstagarna än vad som faktiskt utbetalats. Han har därmed lämnat felaktiga uppgifter vilket förorsakat att lönebidragen lämnats på felaktig grund.

Attunda tingsrätt konstaterade att av vedertagen överrättspraxis (jfr bland annat Hovrätten för övre Norrlands dom den 19 januari 2021 i mål T 197-20, Svea hovrätts dom den 26 april 2019 i mål T 4455-18 och Hovrätten för Västra Sveriges dom den 3 december 2015 i mål T 1055-15) framgår att den avgörande tidpunkten för bedömningen av om det aktuella bidraget lämnats på felaktig grund är då bidraget kommit arbetsgivaren tillgodo.

Bedömningen ska ske utan beaktande av eventuella frister som arbetsgivaren har att iaktta i förhållande till Skatteverket (Jfr Hovrätten för Västra Sveriges dom den 3 december 2015 i mål T 1055-15). Det ovan sagda innebär att en arbetsgivare senast vid tidpunkten för utbetalning av lönebidrag måste ha redovisat arbetsgivaravgift. Har så inte skett är lönebidraget att anse som lämnat på felaktig grund. Eftersom 71-åringen inte hade redovisat arbetsgivaravgifter vid denna tidpunkt ansåg tingsrätten att det redan på denna punkt stod klart att lönebidragen lämnats på felaktig grund.

Mannen åberopade sin ålder och att han har en pension på 14 000 kronor i månaden som stöd för att få eftergift. Dessa omständigheter talar, enligt tingsrätten, i viss mån för att eftergift helt eller delvis bör medges men skälen ansågs ändå inte tillräckliga för eftergift.

Svea hovrätt framhåller i likhet med tingsrätten att den omständighet att arbetsgivaravgift inte redovisats till Skatteverket vid tidpunkten för utbetalning av lönebidrag har i hovrättspraxis inte ansetts vara detsamma som att arbetsgivaren lämnat oriktig uppgift i den mening som avses i 42 § första stycket förordningen.

Däremot har arbetsgivaren ansetts på annat sätt ha förorsakat att lönebidrag lämnats på felaktig grund genom att inte ha redovisat arbetsgivaravgift vid tidpunkten för utbetalning av bidraget (se bland annat Hovrätten för Västra Sveriges dom den 3 december 2015 i mål T 1055-15 och Svea hovrätts dom den 7 mars 2019 i mål T 6800-18). Eftersom 71-åringen inte hade redovisat arbetsgivaravgifter vid denna tidpunkt har han således, enligt 42 § första stycket förordningen, på annat sätt förorsakat att bidragen lämnats på felaktig grund. Det saknas därför skäl att pröva vad

han insett eller skäligen borde ha insett om felet. Hovrätten delar därmed tingsrättens bedömning att 71-åringen redan på denna grund är återbetalningsskyldig för de belopp som utbetalats felaktigt. Att ovan nämnda avgörande från 2015 meddelades efter de aktuella utbetalningarna ägde rum föranleder ingen annan bedömning.

71-åringen har invänt att han i vart fall inte ska anses återbetalningsskyldig för hela det utbetalda stödet. Vid den för bedömningen relevanta tidpunkten har dock inte förutsättningarna för att erhålla bidraget varit uppfyllda. Därtill är arbetsgivaravgiften central för bestämmande av lönebidragets storlek (se 28 § förordningen).

Utgångspunkten är alltså att lönebidraget som sådant ska återbetalas. En annan sak är att hela eller del av det felaktigt utbetalda beloppet kan bli föremål för eftergift. Av 42 d § förordningen framgår att ett krav på återbetalning får efterges helt eller om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det. Faktorer som kan beaktas vid bedömningen är bland annat orsaken till den felaktiga utbetalningen, hur lång tid som gått sedan utbetalningen ägde rum, beloppets storlek samt den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden, hälsa och försörjningsmöjligheter (jfr bl.a. RÅ 2008 ref. 2 och RH 2006:48).

71-åringen har som skäl för eftergift framför allt hänvisat till sina personliga och ekonomiska förhållanden. Dessa förhållanden talar i viss mån för att eftergift bör medges. Det ska vidare beaktas att det har förflutit en längre tid sedan lönebidragen utbetalades. Det har samtidigt framkommit att han äger två fastigheter till hälften. Någon närmare utredning om hans tillgångar eller skulder har dock inte presenterats.

71-åringen har även gjort gällande att Arbetsförmedlingen medverkat till de felaktigt utbetalda lönebidragen genom att lämna instruktioner om hur rekvisitionsblanketterna skulle fyllas i. Enligt hovrättens bedömning har dock inte 71-åringen visat att Arbetsförmedlingen brustit i sina rutiner eller på annat sätt varit delaktig i att lönebidragen lämnats på felaktig grund. Som arbetsgivare har 71-åringen haft en skyldighet att förvissa sig om att det underlag för rekvirering av stöd som han har undertecknat och gett in till Arbetsförmedlingen varit korrekt. Mot bakgrund av detta kan hans handlande inte anses ursäktligt eller mindre allvarligt.

Vid en sammantagen bedömning av det som framkommit i målet anser hovrätten att det inte finns särskilda skäl för att medge någon eftergift. Tingsrättens dom ska därför inte ändras. 

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T12484_21.PDF

900 KB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Socialförsäkring, Övrig arbetsrätt, Övrig offentlig rätt, Sociala avgifter