Den kvinnliga polisinspektören åtalades för dataintrång. Hon ska olovligen och uppsåtligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för automatiserad behandling genom att göra slagningar på släktingar och på uppdrag av en släkting göra slagningar på personer i polisens IT-system PMF (Polisens multifråga), PIL (Polisens informationslösning), RES (Resehandlingssystem), ASP (allmänna spaningsregistret), TURBO (Tullverkets underrättelseregister brottsbekämpning), MR (misstankeregistret), BR (belastningsregistret), DURTVÅ (Polismyndighetens IT-stöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering) och SURFA2 (Polismyndighetens underrättelsesystem).

Tingsrätten ansåg, trots att kontakten i vissa fall varit begränsad, att samtliga aktuella personer som slagningarna gällt är att anse som närstående till henne och därmed omfattas av jävsbestämmelsen i 4 kap. 13 § rättegångsbalken.

Polisinspektören skulle därför inte ha vidtagit åtgärder som innefattar slagningar på de personerna. Tingsrätten anser sammanfattningsvis att hon olovligen har berett sig tillgång till uppgifter i de IT-system som åklagaren angett vid nu aktuella tillfällen. Tingsrätten gick därefter över till att pröva frågan om hon har agerat med uppsåt.

Polisinspektören har angett att hon visserligen känner till de jävsbestämmelser som gäller för poliser men att hon inte fattat några beslut, såsom att hålla förhör eller gripa någon, i samband med de aktuella slagningarna och därför inte ansett sig jävig. Hon har även berättat att hon tidigare uppmanats att hantera uppgifter på visst sätt.

Tingsrätten konstaterade att kvinnan känt till jävsbestämmelserna i polislagen och att hon vid varje inloggning i IT-systemen mötts av en varningstext. Mot denna bakgrund och då kvinnan är en mycket erfaren polis som innehaft olika tjänster inom polisen, kan det hållas för visst att hon haft kännedom om att jävsreglerna inte bara omfattar beslut i samband med förhör eller gripanden och i liknande situationer utan avser alla åtgärder i polisens brottsbekämpande verksamhet.

Tingsrätten dömde kvinnan för dataintrång i samtliga åtalade fall utom sju. Hon dömdes också för brott mot tystnadsplikten.

Vad gäller åtalet för brott mot tystnadsplikt gör Svea hovrätt inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i den delen.

Avseende åtalet för dataintrång har tingsrätten i sin dom utförligt redovisat de rättsliga utgångspunkterna för sin bedömning och redogjort för de i målet aktuella straffbestämmelserna. Med dessa utgångspunkter har tingsrätten gjort bedömningen att polisinspektörens slagningar på anhöriga har utgjort dataintrång i objektiv mening och att hon har haft erforderligt uppsåt till gärningarna. Hovrätten instämmer i den bedömningen. Vad som har framkommit i hovrätten föranleder inte någon annan slutsats. Gärningarna ska var och en rubriceras som dataintrång. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i dessa delar.

Sammanfattningsvis ska kvinnan dömas för dataintrång vid ett ytterligare tillfälle utöver vad tingsrätten har funnit henne skyldig till, det vill säga vid sammanlagt 25 tillfällen.