Polismyndigheten, genom Gränspolisen, begärde ut uppgifter om en namngiven patient hos Karolinska Universitetssjukhuset. Personen, som har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut, har varit efterlyst som avviken sedan 2022. De uppgifter som begärdes var telefonnummer, adress, mejladress och arbetsgivaruppgifter. Sjukhuset upplyste dock om att endast uppgiften om telefonnummer fanns i journalen.

I sin begäran hänvisade Polismyndigheten till 4 § lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, LUB. Enligt första stycket ska en myndighet på begäran lämna en fysisk persons kontaktuppgifter till en brottsbekämpande myndighet, om uppgifterna behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Av tredje stycket framgår att uppgifterna ändå inte ska lämnas ut om det, efter en intresseavvägning, föreligger synnerliga skäl.

Sjukhuset beslutade i september 2025 att avslå begäran. I första hand gjorde sjukhuset gällande att uppgifterna omfattades av sekretess enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen samt att LUB inte var tillämplig. I denna del anförde sjukhuset att verkställigheten av utvisningsbeslut inte utgör en del av Polismyndighetens brottsbekämpande verksamhet.

I andra hand gjorde sjukhuset gällande att det förelåg synnerliga skäl enligt 4 § tredje stycket LUB. Av förarbetena framgår att synnerliga skäl kan föreligga om personen som uppgifterna avser har ett stort behov av vård eller inte skulle ta emot hjälp om uppgiften lämnas till brottsbekämpningen.

Den aktuella patienten behandlas för en smittsam sjukdom och vården är livsnödvändig. Om uppgifterna lämnas ut finns det, enligt sjukhuset, en risk för att patienten avstår vård och därmed smittar andra ute i samhället. Sjukhuset ansåg alltså att synnerliga skäl förelåg.

I överklagandet till Kammarrätten i Stockholm har Polismyndigheten anfört att personen kan misstänkas för brott enligt utlänningslagen eftersom det finns ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Det framgår tydligt av förarbetena att presumtionen alltid ska vara att begärda uppgifter ska lämnas ut till brottsbekämpningen.

Kammarrätten hänvisar till 3 § LUB, där begreppet brottsbekämpande verksamhet definieras. Med det avses ”sådan verksamhet som en brottsbekämpande myndighet bedriver för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller lagföra brott”.

Mot bakgrund av att det i utlänningslagen finns en straffbestämmelse som tar sikte på personer som vistas i landet utan tillstånd anser kammarrätten att begäran omfattas av LUB. Att det brottsbekämpande arbetet ibland kan komma att överlappa med verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut ändrar inte bedömningen.

Frågan därefter är om det finns synnerliga skäl att inte lämna ut uppgifterna. Även om det inte närmare framgår vilken sjukdom det rör sig om finns det inte skäl att ifrågasätta att det rör sig om livsnödvändig vård för den aktuella personen.

”Enligt kammarrätten har Karolinska Universitetssjukhuset lagt fram tillräckligt konkreta argument till stöd för att den enskilde inte skulle ta emot vård”, skriver domstolen.

Om kravet skulle ställa högre finns det en risk att mer känsliga uppgifter om patienten skulle röjas. Det föreligger alltså synnerliga skäl – och överklagandet avslås.