AKTUELLT
Advokatetiska skäl räcker för entledigande, enligt Kammarrätten
2025-10-09
Foto: Tommy Hvitfeldt
I de fall en advokat hänvisar till advokatetiska skäl för att frånträda ett uppdrag, är det många gånger omöjligt på grund av tystnadsplikten, att utveckla skälen för detta.
Kammarrätten i Jönköping har slagit fast att, om en advokat hänvisar till advokatetiska skäl för att frånträda ett uppdrag, ska domstolen i princip godta detta utan närmare prövning. Beslutet understryker den vikt som läggs vid advokatens yrkesetiska bedömning och tystnadsplikt.
Bakgrunden var ett mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), där en advokat hade förordnats som offentligt biträde för en vårdnadshavare. Redan dagen efter sitt förordnande begärde han att bli entledigad, med hänvisning till att han av advokatetiska skäl inte kunde fullfölja uppdraget. Några närmare skäl kunde han inte ange, eftersom advokatetiken hindrade honom från att utveckla omständigheterna.
Förvaltningsrätten i Jönköping avslog ansökan med motiveringen att klienten redan bytt biträde flera gånger, och att det därför krävdes synnerliga skäl för ett nytt byte.
Kammarrätten kom dock till motsatt slutsats. Med hänvisning till Högsta domstolens praxis i NJA 2024 s. 69 konstaterade rätten att när en advokat uppger att advokatetiska skäl ligger till grund för ett entledigande, bör domstolen utgå från att advokaten har gjort en omsorgsfull bedömning. Eftersom tystnadsplikten ofta omöjliggör en närmare redogörelse, ska domstolen i normalfallet inte ifrågasätta advokatens uppgift.
Kammarrätten betonade att frågan om en advokat felaktigt åberopat advokatetiska skäl är en tillsynsfråga för Advokatsamfundet – inte något som de allmänna förvaltningsdomstolarna ska pröva.
Mot den bakgrunden bifölls advokatens begäran om entledigande.