Siffrorna talar sitt tydliga språk när man granskar användningen under pandemin av den digitala tekniken i domstolarna. Från 2019 till pandemiåret 2020 flerdubblades videokonferenserna i ett antal av landets domstolar. Det visar statistik som Blendow Lexnova fått ut från Domstolsverkets presstjänst.
Men den moderna tekniken har sina utmaningar jämfört med fysisk närvaro i huvudförhandlingarna. Det är till exempel skillnad att som vittne gå ut och sätta sig på en bänk i pausen och tala om och med den man önskar jämfört med att medverka genom vad Domstolarna benämner ”brygga”. Det innebär att vittnen och i förekommande fall även parter är uppkopplade på videolänk där alla kan höra alla så länge sekretessknapparna är avstängda.
Detta glömdes bort av de som borde kunna den digitala tekniken allra bäst – Domstolsverkets lokalansvariga – i oktober 2020. Då ägde huvudförhandlingen mellan Domstolsverket och kommunägda Campus Roslagen AB rum med mångmiljonkrav på Domstolsverket för arbeten i samband med byggandet av nya tingsrättslokaler i Norrtälje. Ett mål som Domstolsverket förlorade och där Svea hovrätt ska avkunna dom den 1 juni.
Både parter och Domstolsverkets vittnen skulle höras via videoupptagning och ett videorum hade ordnats för Domstolsverket i Jönköping på den sjätte förhandlingsdagen. I en paus diskuterade Domstolsverket förhören med sina vittnen. Bland vittnena märktes bland andra Ulf Hedberg, Domstolsverkets byggprojektledare och Marina Lindgren Sand, enhetschef för Domstolsverkets lokalenhet. Allt skedde inför öppen ridå utan att någon fattade det. Campus Roslagen och dess ombud hörde allt som avhandlades. Det som inte fick hända hände alltså.
Det föranledde Campus Roslagen att skicka in ett yttrande till tingsrätten där det framfördes att en representant för Campus Roslagen hörde att de vittnen som Domstolsverket åberopat ”pratat ihop sig kring vissa uppgifter och hur de skulle framställa dessa under sina förhör”.
Campus Roslagens advokat Nicklas Björklund skrev i yttrandet: ”Vi har inte för avsikt att klassificera detta med någon rättslig etikett men ser allvarligt på att Domstolsverkets förhörspersoner har synkroniserat sina berättelser. Det måste påverka trovärdigheten hos de berörda förhörspersonerna”.
Blendow Lexnova har varit i kontakt med domarna i Attunda tingsrätt som avgjorde målet på grund av risken för jäv från Norrtälje tingsrätts sida.
- Vi kopplade bort oss själva men glömde att säga åt de övriga att trycka på sekretessknapparna. Det är något som de måste göra själva och som vi inte kan kontrollera. Vi borde ha informerat om det och det är något som vi sedan tagit med oss till andra rättegångar. Man kan inte utgå från att alla vet hur tekniken fungerar, säger Lotten Ögren, referent i målet.
Hon och lagmannen Lena Egelin insåg att hela händelseförloppet riskerade att ha negativ inverkan på den fortsatta huvudförhandlingen men efter diskussioner med parterna bestämde man sig för att fortsätta förhandlingen enligt planeringen.
Utgången i tingsrätten innebar att Domstolsverket skulle betala det av Campus Roslagen yrkade beloppet på 6,7 miljoner kronor och deras rättegångskostnader på drygt 5,8 miljoner kronor plus sina egna rättegångskostnader. Läs domen här.
Nu väntar alltså domen i hovrätten.
En titt på Domstolsverkets statistik för videokonferenssamtal i domstolarna visar att Gävle tingsrätt ökade mest av tingsrätterna procentuellt sett mellan 2019 och det första pandemiåret 2020, 359 procent till 2 032 videoförhandlingar. Växjö tingsrätt ökade med 274 procent till 3 217 videokonferenser medan Malmö tingsrätt med sin ökning på 124 procent kom upp i 4 390 videosamtal.
Vid det här laget har förhoppningsvis domare och övriga inblandade lärt sig att hantera den moderna tekniken.