När testamentet gynnade advokaten

Ett nytt avgörande från Stockholms tingsrätt belyser hur sårbara äldre och sjuka personer kan vara vid upprättandet av testamenten – och vilka krav som ställs när den som gynnas av ett testamente har en nära professionell relation till testator. Fallet rör en äldre kvinna vars sista vilja kom att ifrågasättas av hennes familj. Resultatet blev att testamentet ogiltigförklarades, och advokaten som stod som förmånstagare fick stå för rättegångskostnaderna. 

Testamentet ändrades i slutskedet 

Kvinnan som avled 2023 hade varit gift men saknade egna barn. Hennes makes dotter, och senare dotterns barn, hade sedan år 2000 varit utsedda till hennes arvtagare genom flera tidigare testamenten. 

När makarna ursprungligen skrev sina testamentshandlingar anlitades en advokat som hjälpte dem att säkerställa att kvinnan skulle kunna bo kvar i hemmet efter makens bortgång. I och med detta upprättades ett nytt inbördes testamente, och därefter ett separat testamente där kvinnan själv valde makens dotter som universell testamentstagare. 

I februari 2021 – drygt två decennier efter att advokaten först kommit in i bilden – upprättades ett nytt testamente. Den här gången angavs att hela kvinnans kvarlåtenskap skulle tillfalla advokaten själv, eller hans arvingar om han hunnit avlida. 

Det var denna förändring som kom att utlösa tvisten. 

Psykisk sjukdom samt förvirring 

Kvinnans syster och hennes familj väckte klandertalan mot testamentet. De menade bland annat att: 

De ifrågasatte även praktiska omständigheter: enligt familjen var det osannolikt att kvinnan kunnat ta sig från sin bostad i Stockholm till Danderyd för att underteckna testamentet utan hjälp, eftersom hon vid den tiden ofta gick vilse och var förvirrad utanför hemmet. 

Advokaten bestred detta och hävdade att han inte var initiativtagare till testamentet samt att kvinnan varit ”klar och fullt medveten”. 

Domstolens bevisvärdering: advokatens ställning spelar roll 

Tingsrätten konstaterade att advokaten, genom sitt tidigare uppdrag och sin långvariga kontakt med kvinnan, hade en förtroendeställning som måste få särskild betydelse vid bevisvärderingen. När testamentstagaren är någon som står i beroendeställning eller har maktposition gentemot testator, ställs ofta högre krav på att testatorns vilja ska kunna styrkas. 

I detta mål fann domstolen att utredningen inte kunde klarlägga vad kvinnan egentligen ville, eller om hon var medveten om testamentets innebörd vid undertecknandet. 

Tvärtom talade den medicinska och vittnesmässiga bevisningen för att hennes psykiska sjukdom hade påverkat både hennes förståelseförmåga och medvetenhet. 

Testamentet ogiltigt 

Tingsrätten drog slutsatsen att det inte kunde anses visat att testamentet uttryckte kvinnans verkliga vilja. Den psykiska störningen ansågs ha varit av sådan art att hon inte kunde förstå rättshandlingens innebörd – särskilt som testamentet gynnade just den advokat som haft en professionell relation till henne. 

Resultatet blev därför att testamentet ogiltigförklarades enligt reglerna om ogiltighet vid psykisk störning (FB 13 kap. 2 § analogt tillämpat på testamenten) samt de allmänna avtalsrättsliga ogiltighetsgrunderna. 

Advokaten fick dessutom betala kärandenas rättegångskostnader om cirka 375 000 kronor. 

Riskzoner i testamentsrätten 

Fallet illustrerar flera viktiga aspekter för praktiserande jurister: 

Avgörandet tjänar som en påminnelse om vikten av att säkerställa testators vilja när omständigheterna är känsliga – och om hur lätt ett testamente kan ogiltigförklaras när bevisläget lämnar tvivel. 

Läs mer om rättsfallet