I juni 2023 avled en kvinna. Hon hade varit gift med en man som avled 2000, men hade inga egna barn. Hennes avlidne make hade dock en dotter och två barnbarn.

1995 hade makarna upprättat ett inbördes testamente de skulle ärva varandra med fri förfoganderätt. År 2000, efter att maken insjuknat, ville de säkerställa att kvinnan skulle kunna bo kvar i deras gemensamma bostad efter hans bortgång. De anlitade en advokat för ändamålet och ett nytt inbördes testamente mellan makarna upprättades – och undertecknades – den 25 juli 2000.

I testamentet angavs att den överlevande maken skulle erhålla den avlidnes egendom med full äganderätt, och att deras önskan var att mannens dotter inte gjorde anspråk på sin laglott efter att mannen avlidit. På en kopia av testamentet undertecknade mannens dotter att testamentet godkändes och att hon inte hade något laglottsanspråk. Kort senare undertecknade kvinnan ett eget testamente där det angavs att all hennes egendom skulle tillfalla makens dotter eller, ifall dottern avlidit före henne, makens dotters döttrar.

Den 5 februari 2021 upprättades ett nytt testamente, i vilket förordnas att arvet efter kvinnan skulle tillfalla den advokat som upprättat det tidigare testamentet med full äganderätt, eller hans arvingar ifall han avlidit.

Den avlidna kvinnans syster och hennes familj kom senare att väcka klandertalan mot advokaten.

De har bland annat hävdat att den avlidna kvinnan undertecknat testamentet under påverkan av en tilltagande psykisk störning, att hon inte varit medveten om innehållet i testamentet samt att hennes sinnestillstånd och bristen i rättshandlingsförmågan haft inflytande över innehållet i testamentet. De hävdade också att hon förmåtts underteckna testamentet genom utnyttjande av hennes oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning.

Under processen har de bland annat ifrågasatt att kvinnan, på egen hand, skulle ha tagit sig till från Stockholms innerstad till Danderyd för att underteckna testamentet. Detta då hon villade bort sig och blev mycket förvirrad om hon gick ut själv. Enligt kärandena är det ”helt osannolikt” att hon på egen hand skulle ha kunnat ta sig dit.

Advokaten har å sin sida bland annat uppgett att han inte varit initiativtagare till det nya testamentet samt att kvinnan varit ”klar och fullt medveten” om innehållet när testamentet upprättades.

Stockholms tingsrätt konstaterar nu, i ett färskt avgörande, att utredningen i målet ger vid handen att advokaten får anses ha haft en sådan förtroendeställning i egenskap av advokat gentemot kvinnan att det därmed ska beaktas vid bevisvärderingen.

Domstolens sammantagna bedömning är att det inte går att utröna kvinnans faktiska vilja vid testamentets upprättande samt att det måste antas att kvinnans psykiska sjukdom ”medförde att hon inte varit medveten om innehållet i testamentet eller att hon inte varit förmögen att förstå innebörden av förordnandet i vad detsamma innefattade förordnande till förmån för [advokaten]”.

Kärandens begäran ska därför bifallas – och testamentet ogiltigförklaras.

Advokaten tvingas också stå för kärandenas rättegångskostnader – som uppgår till 375 000 kronor.