Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Ny lagregel tvingar ledamot i bostadsrättsförening betala granskare

En styrelseledamot i en bostadsrättsförening hade ingen anledning att ansöka och få en särskild granskare i form av en advokat med anledning av en renovering. Därför måste hon ersätta kostnaden på 175 000 kronor, fastslår tingsrätten i en prövning av de nya bestämmelserna om att utse granskare i bostadsrättsföreningar.

Ny lagregel tvingar ledamot i bostadsrättsförening betala granskare
Det är, såvitt Blendow Lexnova erfar, första gången som den nya lagen om särskild granskare av bostadsrättsföreningar tillämpas.

Den aktuella bostadsrättsföreningen består av sex bostadsrättslägenheter. Under 2020 genomförde föreningen en renovering av tak och fasader på föreningens fastighet. En av styrelseledamöterna ansökte den 19 maj 2021 om en särskild granskare hos Bolagsverket som skulle granska föreningens upphandling och genomförande av renoveringen under perioden den 1 april 2020 till den 16 december 2020.

Bolagsverket utsåg den 1 juli 2021 en advokat till särskild granskare i föreningen. Granskningen skulle enligt Bolagsverkets beslut avse perioden den 1 april 2020 till och med den 16 december 2020 i enlighet med ledamotens ansökan.

Den särskilda granskaren kom fram till att det inte förelåg några brister i den upphandling som skett eller i de beslut och åtgärder som fattats av föreningens styrelse under den i beslutet angivna tiden. Advokaten uttalade även i sin rapport att ledamoten gentemot föreningen borde bli betalningsskyldig för granskningen.

Ledamoten har ingått i föreningens styrelse under granskningsperioden då samtliga bostadsrättsinnehavare satt i styrelsen. Kvinnan har inte formellt reserverat sig mot något av styrelsens beslut om renovering av fastighetens fasad och tak. Vidare har hon röstat för ansvarsfrihet för styrelsen vid föreningens ordinarie årsstämma som hölls den 9 maj 2021. Hon var styrelseledamot i föreningen fram till årsstämman den 9 maj 2021.

Nu vill föreningen ha ersättning för granskningskostnaderna på 174 750 kronor. Grunden är att den särskilda granskningen har varit uppenbart obehövligt eftersom kvinnan satt i styrelsen under den period som granskningen avser. Hon har därmed haft full insyn i styrelsens arbete och varit delaktig i beslut som fattats. Hon har, eller i vart fall borde ha, insett att granskningen därmed var uppenbart obehövlig.

Ledamoten hävdar att granskningen inte varit uppenbart obehövlig eftersom hon inte har fått svar på de frågor hon har ställt till styrelsen och de för renoveringen ansvariga personerna om renoveringen och dess beslutsprocess. Hon varken har eller borde ha insett att granskningen var uppenbart obehövlig. Hon anser slutligen att kostnaden för granskningen inte var skälig.

Helsingborgs tingsrätt som tillämpar de nya bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar (2018:672) FL, som trädde i kraft den 1 januari 2021, konstaterar inledningsvis att en röstberättigad medlem i en förening kan enligt 9 kap. 1 och 2 §§ ansöka om särskild granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under en viss förfluten tid. Granskningen ska utföras av en särskild granskare.

Utgångspunkten är att föreningen ska stå för kostnaden för den särskilda granskaren, jfr 9 kap. 7 § FL. Enligt 9 kap. 8 § FL, som infördes för att motverka missbruk, kan dock kostnadsansvaret flyttas över på sökanden om granskningen varit uppenbart obehövlig och sökanden insett eller borde ha insett detta.

Vid bedömningen om granskningen varit uppenbart obehövlig ska samtliga omständigheter beaktas, såsom granskningstemat, antalet granskningar som begärts och om de avser samma tema som tidigare granskningar. Granskningsinstitutets syfte ska vara vägledande i bedömningen och bedömningen ska normalt vara generös mot den som begärt särskild granskning. Det framgår vidare att första gången en särskild granskning sker borde den inte vara uppenbart obehövlig. (Prop. 2019/20:194 s. 60–61, 83–84; Mallmén, Andersson och Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar [1 juni 2022], kommentaren till 9 kap. 8 §).

Bestämmelsen om att kostnadsansvaret ska övergå till den sökande ska tillämpas i undantagsfall. Innan regeln om kostnadsansvar infördes fanns det avseende aktiebolag exempel på illojal användning och missbruk av granskningsinstitutet vilket ville undvikas fortsättningsvis. Som exempel nämns fall där aktieägare ansökt om särskild granskning för att orsaka bolaget stora kostnader, snarare än att faktiskt granska verksamhetens förvaltning. Risken för sådant typ av missbruk var störst i mindre bolag där det fanns osämja mellan olika enskilda aktieägare. (DS 2015:25 s. 52–54, 93–95).

Att granskningen ska ha varit ”uppenbart obehövlig” för att sökanden ska kunna bli ansvarig för kostnaden förtydligar att det är en undantagsreglering och markerar att det som avses är fall där det saknats objektiva skäl för granskningen.

Tingsrätten anser att den av föreningen presenterade utredningen ger ett klart stöd för föreningens påstående om att kvinnan i sin egenskap av styrelseledamot i föreningen inte har haft någon bristande insyn i föreningens förvaltning för den period som granskningen avser. Föreningens presenterade utredning ger också ett klart stöd för föreningens påstående att hon varken tillhört någon minoritet i föreningen som sådan eller i förhållande till övriga styrelsemedlemmar i föreningens styrelse.

Kvinnan har därutöver varit delaktig i de beslut som fattats och hon har inte vid något tillfälle reserverat sig mot något av de beslut som föreningens styrelse fattat och som omfattas av den aktuella granskningsperioden.

Genom såväl uppgifter från vittnen och kvinnans egna uppgifter är det därutöver visat att hon känt till dels pärmen avseende själva renoveringsarbetet (projektpärmen), dels pärmen om ekonomihanteringen av renoveringen, dessas innehåll och var de fanns att tillgå.

Det är således visat att föreningen inte på något sätt har undanhållit någon information från kvinnan, obeaktat hennes uppfattning om hon fått svar på sina frågor eller inte. Vidare antyds det i kvinnans ansökan till Bolagsverket om utseende av en särskild granskare att hon begärde utseende av en person som kunde liknas vid en besiktningsman. Hennes uppgifter vid huvudförhandlingen ger också indikation på att hon egentligen velat påtala fel i renoveringsentreprenadens faktiska utförande, snarare än fel i styrelsens upphandling och hantering av den aktuella renoveringen. Detta får stöd av vad granskningsmannen uppgett i sitt vittnesmål om att det verkade som kvinnan ville ha upplysningar om och granskning av brister i renoveringen. Han uppfattade, vid den kontakt han hade med henne under granskningsuppdragets utförande, att själva granskningstemat för granskningen var av sekundär betydelse från hennes sida.

Tingsrätten noterar uppgifter som indikerar att hon velat ha en ny besiktning av renoveringen på grund av personligt missnöje och inte en granskning av styrelsens förvaltning. Detta är inte i linje med granskningsinstitutets syfte. Det kan tilläggas att den särskilda granskningen inte heller hade kunnat leda till någon åtgärd eftersom styrelsen på grund av beviljad ansvarsfrihet inte hade kunnat hållas ansvarig för eventuella felaktigheter som upptäckts.

Tingsrätten konstaterar sammantaget att granskningen har varit uppenbart obehövlig. Eftersom kvinnan har varit styrelseledamot och därigenom haft full insyn i föreningens förvaltning står det också klart att hon åtminstone borde ha insett att granskningen varit uppenbart obehövlig. Hon är därför skyldig att till föreningen utge ersättning för den särskilde granskarens arvode.

Domen är överklagad.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Bostadsrätt, Associationsrätt - övrig

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig