Blendow Lexnova var den enda av de stora juridiska nyhetstjänsterna som talade klarspråk i rubriken när domen kom. ”Unik dom sätter stopp för skatterazzia mot e-post och digital handelsplats” skrev vi medan våra konkurrenters budskap var det motsatta.
Nu i efterhand vågar vi säga att Blendow Lexnova tolkat domen rätt. I praktiken hindras nu Skatteverket från att ta del av de handlingar som ligger förvarade hos Kronofogden. För det är så det går till när en razzia sker. Kronofogden ansvarar för handräckningen - i detta fall genomgång av e-post och inhämtning av transaktionshistoriken från en digital handelsplats som finns hos en privatperson med misstänkt odeklarerade inkomster.
- Kriminella är säkert nöjda med den här domen. Det här är problematiskt för oss när allt fler e-postservrar står utomlands, säger Percy Larsson, skatterevisor och granskningsledare i det aktuella fallet hos Skatteverket.
Förvaltningsrätten i Falun svarade ja på Skatteverkets begäran med den lilla reservationen att åtgärderna håller sig inom svensk jurisdiktion och att användarnamn och lösenord blir tillgängliga.
Skatteverket var dock inte riktigt nöjda med det beskedet samtidigt som man ville ha ett mer principiellt avgörande från högre instans. Därför överklagade man till Kammarrätten i Sundsvall.
Det skulle sannolikt den person som var föremål för razzian också ha gjort om hen hade kunnat. Problemet är att processen är hemlig i förvaltningsrätten på grund av risken för sabotage från den som ska granskas. Därför visste hen inte ens om att målet pågick i domstol.
Men när kammarrätten skulle avgöra målet hade redan razzian skett och handlingarna väntar på att skärskådas av Skatteverket när klartecken kommer från domstolarna. Kan vi då tolka beskedet från Kammarrätten som ett klartecken? Nej, knappast. Kammarrätten säger visserligen att kontona, som disponeras av den nu aktuella personen, i praktiken är avgränsade på ett sådant sätt att de ”funktionsmässigt skulle kunna jämställas med ett fysiskt utrymme” i enlighet med skatteförfarandelagen. ”När det gäller tvångsåtgärder mot enskilda finns dock starka legalitets- och integritetsaspekter som talar emot att tolka lagstiftningen på ett sätt som går utöver vad som framgår av ordalydelsen. I det aktuella fallet finns heller inget stöd för en sådan tolkning i vare sig förarbetena eller något avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen” skriver kammarrätten.
Kammarrättens slår i sina sammanfattande slutsatser fast att förvaltningsrätten inte hade stöd i lag för att medge Skatteverket tillstånd till eftersökande och omhändertagande av de aktuella handlingarna.
Så då är väl saken klar? Nej, Kammarrätten slår i det närmaste knut på sig själv när det gäller att tackla frågan om man kan besluta till det bättre för någon som inte överklagat en dom. Med hänvisning till avgörandet i Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2012 ref. 36 där motsvarande fråga dök upp vågade inte kammarrätten formulera en ändring av förvaltningsrättens domslut. HFD sa nämligen i det nämnda avgörandet att en sådan åtgärd ska ”ses som en extraordinär åtgärd som bara motiveras av särskilda skäl”. Några sådana skäl vågade inte kammarrätten hävda att de förelåg här.
Eftersom förvaltningsrättens domslut inte ändrats borde det väl vara fritt fram för Skatteverket att ta del av handlingarna? Nej, Skatteverket har noterat de motsägelsefulla beskeden.
- Det känns inte riktigt som att kammarrätten har satt ner foten. Jag hoppas på ett överklagande från vår sida, säger Percy Larsson.
Han uppger att det ligger liknande mål i tre kammarrätter som väntar på att avgöras. Ett klargörande är angeläget, menar han, eftersom den här typen av information låg öppen och tillgänglig för Skatteverket i människors datorer tidigare men tekniken har förändrats.
- Nu kan kontona vara uppkopplade mot servrar lite varstans i världen och det är oroande att vi hindras från att ta del av viktig information på det sättet. Det kan ju inte ha varit lagstiftarens mening.
Sista ordet är inte sagt. Kanske någon annan kammarrätt tar bladet från munnen eller så får Högsta förvaltningsdomstolen göra det.