Stockholms tingsrätt fann att den aktuella kvinnan hade drabbats av en personskada i form av Complex Regional Pain Syndrome (CRPS) med de fysiska och psykiska besvär som hon har påstått samt att skadan till övervägande sannolikhet har orsakats av den operation av vänsterfoten som hon genomgick den 19 januari 2015.
Enligt tingsrätten hade hon dock inte visat att operationen inte varit medicinskt motiverad eller att skadan hade kunnat undvikas genom något annat förfarande som tillgodosett hennes vårdbehov på ett mindre riskfyllt sätt.
Svea hovrätt fastställde genom dom den 3 november 2022 i mål nr T 14084-20 tingsrättens dom i huvudsaken och instämde i tingsrättens bedömningar, däribland att det lindrade beviskrav som föreskrivs i 6 § första stycket patientskadelagen (1996:799) – övervägande sannolikhet – ska tillämpas i frågan om det finns ett orsakssamband mellan operationen och personskadan men inte när det gäller frågan om skadan hade kunnat undvikas.
Högsta domstolen förklarade i dom den 8 maj 2024 i mål nr T 7691-22 (NJA 2024 s. 277) att beviskravet är att det ska föreligga övervägande sannolikhet för att kvinnans skada hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Högsta domstolen undanröjde vidare hovrättens dom och lämnade tillbaka målet hit för fortsatt handläggning.
Mot denna bakgrund har hovrätten nu haft att pröva hela målet på nytt och att, i fråga om eventuell skada hade kunnat undvikas, tillämpa det beviskrav som Högsta domstolen har förklarat ska gälla.
Sammanfattningsvis har kvinna, enligt hovrätten, visat att hon fått de fysiska och psykiska besvär som hon har gjort gällande. Hon har även visat att besvären har bestått fram till tidpunkten för tingsrättens prövning av målet, även om besvären mildrats avsevärt vid den tidpunkten. Hon har vidare gjort det övervägande sannolikt att hennes CRPS, med de fysiska besvären, är en följd av operationen. Däremot har hon inte gjort det övervägande sannolikt att hennes psykiska besvär är en del av hennes CRPS eller har orsakats av operationen.
Hade då personskadan kunnat undvikas? Hovrätten har i denna del att pröva om det föreligger övervägande sannolikhet för att kvinnans skada hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Denna prövning innefattar även frågorna om behandlingen har varit medicinskt motiverad och om en vedertagen metod har använts.
Hovrätten anser, i likhet med tingsrätten, att det av vittnesuppgifter framgår att operation är en vedertagen och vanligt förekommande behandlingsmetod vid Mortons neurom. Av vittnesuppgifterna framkommer inte annat än att operationen utfördes på ett korrekt sätt.
Frågan blir då om operationen varit medicinskt motiverad och om skadan hade kunnat undvikas genom val av ett annat tillgängligt förfarande som hade kunnat tillgodose vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Det anser inte hovrätten varför kvinnan förlorar.
Ett hovrättsråd är skiljaktig i fråga om huruvida de psykiska besvären – ångest och oro samt utmattningssymtom - har orsakats av operationen. I förevarande fall är det, enligt hovrättsrådet, tydligt att operationen varit den huvudsakliga orsaken till de psykiska besvären och det är inte heller möjligt att särskilja en viss del av skadan som arbetssituationen kan ha varit en inverkande faktor till.
Enligt hovrättsrådets samlade bedömning har patienten gjort det övervägande sannolikt att även de psykiska besvären har orsakats av operationen.