Ärendet hos polisen startade efter att en av de två målsägandenas kamrater berättade för en kurator att målsägandena och en vuxen kvinnlig närstående till dem utförde sexuella handlingar och att de fick betalt för det. Målsägandena och den närstående togs in på förhör och ingen lämnade uppgifter som överensstämde med vad kamraten sagt.
Vid fortsatt utredning och kontroll av kvinnans bankkonto upptäcktes att hon hade mottagit huvudsakligen swishbetalningar från en nu 62-årig man. Vid en kontroll av mannens bankkonto kunde konstateras att han från den 2 oktober 2019 till den 7 november 2022 gjort sammantaget 287 överföringar till kvinnan. Överföringar gjordes varje månad, ibland varje vecka och beloppen var huvudsakligen mindre mellan 50 och 500 kronor och under hela tiden totalt cirka 80 000 kronor.
Kvinnan bekräftade att hon förmått målsägandena att ta bilderna och att de varit med sexuell innebörd. Hon har berättat att hon var i stort behov av pengar och på 62-åringens initiativ togs bilder på målsägandena mot att han betalade för dem. Hon utförde också sexuella handlingar mot sig själv.
Kvinnan dömdes till ansvar för tio grova våldtäkter mot barn, 13 grova sexuella övergrepp mot barn, flera fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering samt barnpornografibrott till åtta års fängelse.
Mannen dömdes till 2,5 års fängelse för barnpornografibrott, anstiftan av grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Han frikändes från anstiftan av grov våldtäkt mot barn.
Kvinnan avstod från att överklaga medan mannen gick vidare till Hovrätten över Skåne och Blekinge. Hovrätten pekar på att åklagaren gjort gällande att 62-åringen anstiftat kvinnan att begå grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn mot målsägandena. Båda de brotten förutsatte, i den lydelse av lagtexten som ska tillämpas vid hovrättens prövning, att gärningsmannen genomför en sexuell handling med barnet. Av rättsfallet NJA 2015 s. 501 framgår det att det är möjligt att begå brottet sexuellt övergrepp mot barn utan att den tilltalade och målsäganden befinner sig på samma plats. I det fallet hade en man via videosamtal på Skype förmått ett barn att smeka sina bröst och onanera inför honom. Högsta domstolen fann att detta innefattade ett straffbart handlande enligt bestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn.
I avgörandet NJA 2018 s. 1103 har Högsta domstolen dock slagit fast att rekvisitet att genomföra en sexuell handling med ett barn endast är uppfyllt när gärningsmannen på något sätt deltar under den del av händelseförloppet som innehåller det agerande av målsäganden som kan kvalificera handlingen som sexuell. För att rekvisitet ska vara uppfyllt krävs alltså att målsäganden agerat på det sätt som kvalificerar handlandet som en sexuell handling i gärningsmannens närvaro, antingen fysiskt eller genom ljud- och bildöverföring.
Enligt hovrätten utför kvinnan på flera bilder oralsex på en av målsägandena och håller en vibrator mot hennes underliv. På andra bilder anses kvinnan ha tagit bilder på när barnen håller vibratorn mot sina underliv.
Hovrätten anser vid prövningen av 62-åringens anstiftansansvar har att utgå från att kvinnan vid fyra tillfällen genomfört sexuella handlingar med målsägandena, varav tre tillfällen avsett endast en av flickorna och ett tillfälle avsett båda målsägandena. En av de sexuella handlingar som hon genomfört med flickan är jämförlig med samlag och utgör våldtäkt mot barn, medan övriga gärningar utgör sexuella övergrepp mot barn.
Mannen har satt det händelseförlopp i rörelse som resulterat i att kvinnan utfört oralsex på en av målsägandena. Det är dock inte visat att han avsåg att hon skulle utföra en sådan handling eller att hennes gärning annars omfattats av hans uppsåt. Han ska, som anstiftare, dömas efter sitt uppsåt i förhållande till gärningen. Även i fråga om den händelsen har därmed han gjort sig skyldig till anstiftan av sexuellt övergrepp mot barn.
Domen på 2,5 års fängelse står fast.