Den 42-årige mannen åtalades för såväl synnerligen grov misshandel som vållande till annans död. har När det gällde den sistnämnda åtalspunkten ansågs mannen ha orsakat en annan mans död genom att tilldela denne slag i huvudet med en kastrull eller med annat tillhygge, vilket har lett till hjärnblödning och efterföljande död.

Sammantaget ansåg Attunda tingsrätt att det genom utredningen var styrkt att 42-åringen slagit den andre mannen i huvudet med kastrullen och att detta medfört den skada som lett till att denne avlidit. 42-åringen hade alltså genom sitt agerande orsakat mannens död.

Det ansågs dock utrett att 42-åringen varit utsatt för ett brottsligt angrepp då slaget utdelats och att han därmed har befunnit sig i en nödvärnssituation. Enligt 24 kap. 1 § brottsbalken utgör en gärning som någon begår i nödvärn ett brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Frågan var då om agerandet var uppenbart oförsvarligt.

Tingsrätten konstaterade att bägge männen har varit relativt kraftigt berusade vid tillfället. Den avlidnes våld mot 42-åringen i ett tidigare skede har av 42-åringen uppfattats som allvarligt. Han har befunnit sig i ett trängt läge och i vart fall fruktat för att bli allvarligt misshandlad. Hans alternativ i det läget har varit begränsade. Han har endast med svårighet lyckats ta sig ifrån kombattanten i tidigare skeden.

Det kunde inte i den hastigt uppkomna situationen krävas att han skulle påkalla andras uppmärksamhet. Det slag han utdelat med kastrullen har inte medfört att den slagne mannen fallit till marken och har endast temporärt avvärjt angreppet. Den slagne har kort efter slaget försökt att på nytt gå till angrepp mot 42-åringen. Det talar för att slaget, trots de ödesdigra följderna av detsamma, inte behöver ha varit särskilt hårt. Det har inte typiskt sett varit fråga om ett livsfarligt våld.

Mot bakgrund av dessa omständigheter ansåg tingsrätten vid en sammantagen bedömning att 42-åringens agerande inte har varit uppenbart oförsvarligt. Han hade därmed inte gjort sig skyldig till brott och skulle frikännas från ansvar på båda åtalspunkterna.

Också Svea hovrätt ansåg att 42-åringen befann sig i en nödvärnssituation. När det gäller frågan om hans agerande har varit uppenbart oförsvarligt noterar hovrätten att utredningen i målet inte ger någon ledning i fråga om med vilken styrka den tilltalade har tilldelat den andre mannen slag med kastrullen. Hovrätten skriver: ”Den aktuella kastrullen har, såvitt framkommit, inte heller varit av sådan beskaffenhet att den utifrån [42-åringens] synvinkel kunde förväntas orsaka så allvarliga skador på [den slagne] som blev fallet, även om det alltid får anses vara förenat med viss fara för allvarliga skador när föremål används som tillhyggen vid slag mot huvudet”.

Vid en helhetsbedömning anser hovrätten därför, liksom tingsrätten, att åklagaren inte har visat att 42-åringen har agerat uppenbart oförsvarligt. Hans gärning är därför inte att bedöma som brott. Åtalet kan därför inte vinna bifall.