Åtalet grundar sig huvudsakligen på följande omständigheter: Vid vägkorsningen Norra Stenbocksgatan och Hälsovägen i Helsingborg körde en bil den 19 augusti 2021 upp bredvid en bil med det tilltänkta offret när denne stod vid rött ljus i korsningen. Föraren bredvid sköt ett flertal skott mot offret, varav minst tre skott träffade honom på överkroppen. Bilen med skytten flydde därefter från platsen och en bil följde efter den. Mot bakgrund av vad som framkommit om tidpunkten för larmsamtalen kan tidpunkten för skjutningen bestämmas till klockan 09:44 den 19 augusti 2021 eller kort tid dessförinnan. Personer som var närvarande vid brottsplatsen hjälpte offret till sjukhus och flyttade hans bil.
En man och en kvinna åtalades tillsammans med skytten för försök till mord och alla tre fälldes i Helsingborgs tingsrätt. Mannen och kvinnan som i egen bil följde efter offret har nu varit föremål för prövning av Hovrätten av Skåne och Blekinge som kommer till motsatt slutsats jämfört med tingsrätten.
Tingsrätten konstaterade att mannen tar på sig skyddsväst när han tillsammans med kvinnan ger sig i väg på morgonen den 19 augusti 2021. Vidare är klarlagt att mannen tillsammans med skytten hanterat skjutvapen, liknande det i målet, cirka två månader före skjutningen. Dessa omständigheter pekar i riktning mot att han varit delaktig i en plan som sträckt sig över en tid före det att den sattes i verket.
Under tiden som efterföljande av offret pågår, den 19 augusti är det mannen som har de olika samtalen, med bland andra skytten och det är han som slagit i bilregistret på offrets bil. Hans roll är, enligt tingsrätten, på så sätt central för att komma fram till om det är offret i bilen och vidareförmedla hur offret kör. Under efterföljandet tar han kontakt med skytten på den telefon som denne skaffat dagen innan och kontakterna är inte via telenätet, vilket han ofta haft tidigare med skytten. Han agerade också snabbt och bestämt vid kontakterna med biltvätten då han gav uppdraget till dem att omgående städa bilen efter skjutningen.
Tingsrätten gjorde bedömningen att mannens handlande är sådant att det visar på att han varit införstådd och delaktig i en gemensam plan där de inblandade haft för avsikt att skjuta offret. Även om skytten varit mer aktiv på så sätt att han genomfört själva skjutningen så har den andre mannen agerat på ett sådan att han är att bedöma som medgärningsman.
Kvinnans DNA har funnits i den bilen som skytten använt vid skjutningen vilket enligt tingsrätten talar för att hon någon gång befunnit sig i den stulna bilen som användes vid skjutningen. Att använda en stulen bil vid skjutningen är något som pekar mot att det under en tid funnits en plan för att genomföra skjutningen. Omständigheterna ovan talar för att hon var införstådd med en sådan plan.
Tingsrätten fann styrkt att kvinnan varit förare av den BMW som under cirka 30 minuter följt efter offret. Tingsrätten menade att det är uteslutet att hon inte skulle känt till den registerslagning som mannen gjorde och de samtal han hade med skytten under efterföljande då vägledningen, enligt tingsrätten har skett. Tingsrätten fann även styrkt att bilen som hon framfört placerats i syfte att hon möjliggöra för skytten att komma fram med sin bil tätt intill målsägandens bil för att därefter avlossa skotten. Sammantaget ansågs omständigheterna vara sådana att kvinnan måste varit införstådd med en gemensam plan där de inblandade haft för avsikt att skjuta offret.
Kvinnan dömdes till tio års fängelse för försök till mord och ringa narkotikabrott. Mannen dömdes till elva års fängelse för försök till mord och grovt vapenbrott.
Hovrätten konstaterar att med hänsyn till att personer som agerar gemensamt och i samförstånd ansvarar för det gemensamma är det av rättssäkerhetsskäl centralt att beviskravet beträffande de omständigheter som ligger till grund för att tillämpa den rättsliga konstruktionen upprätthålls (jfr NJA 2023 s. 29 I p. 15 och HD:s dom i mål B 6185-22 p. 36).
Mannens och kvinnans agerande under efterföljandet och fram till skjutningen kan bara betecknas som del i ett försök till mord om det kan anses styrkt att de hade uppsåt till att offret skulle dödas.
Även om skytten var förberedd på att skjuta denne redan när han satte sig i sin bil återstod det vid denna tidpunkt en rad moment innan han kan sägas ha stått i begrepp att någorlunda omedelbart fullborda mordet. Det måste exempelvis beaktas de olika osäkerhetsmoment som trafiken längs färdvägen innebar.
Utredningen har inte visat att offret hade berättat för någon om sina planer för dagen. Det enda som är känt är att han inte skulle arbeta. Det är således vanskligt att dra några slutsatser kring vart offret skulle ta vägen efter att han hade lämnat av en kvinna vid Pålsjö krog, vilket var ungefär vid den tidpunkt då den åtalade mannen avslutade sitt sista telefonsamtal.
Det är inte heller visat att skytten förföljde offret hela vägen från Pålsjö krog utan hans bil synes ha kommit ut på Norra Stenbocksgatan i relativt omedelbar anslutning till brottsplatsen. Även om skytten således under sin egen färd hade för avsikt att döda offret kan den så kallade försökspunkten inte anses ha nåtts förrän skytten faktiskt riktade vapnet mot offret (jfr NJA 2022 s. 675 p. 34).
Fråga är då om mannens och kvinnans agerande har varit sådant att de kan sägas ha bistått skytten i hans gärning och om det är styrkt att de haft uppsåt till att offret skulle dödas.
Efterföljandet utgör i sig inte någon medverkan eller medhjälp till mordförsöket; det handlar inte om att offret drivits till platsen för beskjutningen utan om att jakten skulle ingå i lokaliseringen av offret så att skytten skulle få tillfälle att skjuta.
Hovrätten anser det inte styrkt att mannen och kvinnan väglett skytten till den position där skjutningen inträffat. Det finns uppgifter om att kvinnans bil var placerad på ett avvikande sätt snett bakom offrets omedelbart före skjutningen. Oavsett vilket konstaterar rätten att hon stod placerad bakom offret och därmed inte hindrade hans väg framåt. Utredningen om fordonsrörelserna omedelbart före skjutningen är inte heller sådan att det går att slå fast att hennes placering av den bil hon förde underlättade för skytten att köra upp jämsides med offrets bil. De yttre omständigheterna är därför inte sådana att de talar för att kvinnans placering av bilen ingick i en plan att skjuta mannen.
Besvärande för de två tilltalade är emellertid deras agerande omedelbart efter skjutningen. Flera vittnen har berättat hur de lämnade platsen till synes tillsammans med skyttens bil och det har också av vittnesmål framgått att de i hög fart kört samma väg som skytten, att de uppehållit sig under cirka fyra minuters tid kring Visitörsgatan, där Hondan som skytten färdades i påträffades på kvällen samma dag samt att de kört på gator som inte varit avsedda för vanlig trafik på lasarettsområdet.
Det går emellertid inte att dra några säkra slutsatser om deras uppsåt baserat på deras agerande efter skjutningen. Det finns en rad alternativa förklaringar, som kan vara mer eller mindre sannolika, till att de snabbt lämnade platsen för skjutningen. Kvinnan var exempelvis narkotikapåverkad vid körningen och kan ha haft intresse av att inte bli föremål för polisens uppmärksamhet. Det kan också vara så att Li de kände igen skytten och av den anledningen inte ville dröja sig kvar på platsen.
I målet saknas utredning som tyder på att de deltagit i någon planering av försöket att ta offrets liv. Det finns inte spår av några diskussioner som kan sägas röra en gemensam brottsplan i deras telefoner. Det saknas också en tydlig motivbild. Åtalet för försök till mord alternativt medhjälp till försök till mord ska därför ogillas.