Legal Newsdesk Sweden AB som är svarande i målet vid Attunda tingsrätt driver databasen Lexbase och publicerar däri personuppgifter avseende personer som har varit inblandade i brottmål. Legal Newsdesk gör det möjligt att söka efter personer och bolag som har varit föremål för åtal eller förekommer i tvistemål vid svensk domstol. Myndigheten för press, radio och tv (numera Mediemyndigheten) har utfärdat ett så kallat utgivningsbevis för Lexbase.
Den 17 januari 2011 dömdes en man, som är kärande i Attunda tingsrätt, för brott, och det aktuella brottsmålsavgörandet fanns tillgängligt på Lexbase fram till februari 2024. Brottmålsavgörandet har gallrats från det offentliga belastningsregistret. Trots att käranden i det nationella målet begärde att Legal Newsdesk skulle radera hans personuppgifter, raderades dessa inte omedelbart, utan först efter en rutinkontroll.
Mannen yrkade att Legal Newsdesk skulle förpliktas att betala skadestånd med 300 000 kronor (cirka 26 000 euro) jämte ränta. Legal Newsdesk bestred käromålet och gjorde därvid gällande att det innehåll som publicerats på Lexbase omfattades av ett utgivningsbevis. Enligt nationell rätt är dataskyddsförordningen i en sådan situation emellertid inte tillämplig som sådan, eftersom rätten till skydd av personuppgifter garanteras genom mediegrundlagarna, enligt vilka det enda rättsmedlet mot en sådan kränkning är att inleda ett straffrättsligt förfarande om förtal och att begära skadestånd med anledning därav.
Den hänskjutande domstolen har i detta avseende påpekat att artikel 85.2 i dataskyddsförordningen uttryckligen tillåter medlemsstaterna att fastställa undantag och avvikelser för behandling av personuppgifter som sker för ”journalistiska ändamål” och, mer allmänt, för att säkerställa yttrande- och informationsfriheten. När det gäller behandling av personuppgifter för ”journalistiska ändamål” definieras emellertid inte i dataskyddsförordningen vad som avses med dessa ändamål. Även om sådana syften skulle omfatta all spridning till allmänheten av information, åsikter eller idéer, klargör rättspraxis inte vilken inverkan artikel 85 i dataskyddsförordningen har på de rättsmedel som ska göras tillgängliga för de registrerade i enlighet med artiklarna 79 och 82 i dataskyddsförordningen.
Det är mot denna bakgrund som Attunda tingsrätt genom beslut av den 1 mars 2024 beslutade att vilandeförklara målet och att hänskjuta följande frågor till EU-domstolen för förhandsavgörande. Generaladvokaten har nu gett sitt förslag till avgörande. Kortfattat handlar frågorna om dels huruvida dömda personer som förekommer i de aktuella databaserna endast få kompensation genom att inleda ett straffrättsligt förfarande om förtal eller begära skadestånd med anledning av förtal dels huruvida innehållet i Lexbase faller under det journalistiska undantaget.
Generaladvokaten börjar med att fastslå att vare sig artikel 85.1 i dataskyddsförordningen, eller för den delen någon annan bestämmelse i dataskyddsförordningen, tillåter medlemsstaterna att begränsa de rättigheter som tillkommer registrerade enligt kapitel VIII (om rättsmedel, ansvar och sanktioner), eftersom detta skulle innebära ett kringgående av det uttryckliga utelämnandet av detta kapitel i artikel 85.2 i dataskyddsförordningen.
Av de uppgifter som den hänskjutande domstolen har lämnat framgår att rätten till skydd för personuppgifter i samband med spridning av uppgifter om brottsliga gärningar endast garanteras genom straffrättsligt ansvar för förtal och möjligheten att begära skadestånd med anledning av förtal. Detta får till följd att den aktuella nationella lagstiftningen direkt utesluter flera rättsmedel enligt kapitel VIII vid sådan behandling av personuppgifter som skyddas av yttrandefriheten enligt nationell rätt, såsom möjligheten att lämna in ett klagomål enligt artikel 77 i dataskyddsförordningen, eftersom tillsynsmyndigheten inte tycks ha befogenhet att ålägga straffrättsliga påföljder eller bevilja skadestånd. Av samma skäl förefaller den aktuella nationella lagstiftningen utesluta varje möjlighet att erhålla ett föreläggande mot den personuppgiftsansvarige enligt artikel 79.1 i dataskyddsförordningen.
Mot bakgrund av detta anser Generaladvokaten att artikel 85.1 i dataskyddsförordningen ska tolkas så, att den inte tillåter en nationell lagstiftning enligt vilken det enda rättsmedel som står till buds för en person vars personuppgifter behandlas, genom att fällande domar i brottmål avseende den personen tillhandahålls allmänheten mot ersättning på internet, är att inleda ett straffrättsligt förfarande om förtal eller begära skadestånd med anledning av förtal.
Attunda tingsrätt vill alltså också få klarhet i huruvida en verksamhet som består i att, utan någon bearbetning eller redigering, tillhandahålla allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot ersättning på internet utgör sådan behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål som avses i artikel 85.2 i dataskyddsförordningen.
Frågan är således huruvida Legal Newsdesks databas är en databas som används för journalistiska ändamål. Generaladvokaten skriver: ”Även om det i slutändan ankommer på den hänskjutande domstolen att tillämpa denna rättspraxis på det mål som den har att avgöra, med utgångspunkt från den information som anges i beslutet om hänskjutande, anser jag inte att Legal Newsdesks behandling syftar till att bland allmänheten sprida information, åsikter eller idéer.24 Det enda detta företag gör är att driva en databas i vilken företaget helt enkelt ger tillgång till brottmålsdomar, utan någon ytterligare bearbetning eller redigering av dessa uppgifter. Jag tvivlar på att denna information om brottmålsdomar publiceras för att fästa samhällets uppmärksamhet på en viss fråga. I stället får man intrycket, vilket kommissionen också har gjort gällande på ett övertygande sätt, att Legal Newsdesk endast gör sådan information tillgänglig för dem som betalar för den, utan att det finns något som tyder på att företaget mer allmänt har för avsikt att uppmärksamma allmänheten på denna information.
Mot bakgrund av det ovan anförda är det svårt för mig att föreslå att en sådan verksamhet ska anses utövas för journalistiska ändamål”.
Artikel 85.2 i förordning 2016/679 ska därmed tolkas så, att en verksamhet som består i att, utan någon bearbetning eller redigering, tillhandahålla allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot ersättning på internet inte utgör behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål.