Enligt åtalet för misshandel hade kvinnan tagit tag i 11-åringens kropp och dragit honom ur ett klassrum, tagit ett tag vid hans hals och ett tag om hans arm. Pojken drabbades av smärta, rivsår och blånader av händelsen som inträffade på en skola i Vansbro kommun.
11-åringen begärde 12 000 kronor i skadestånd av läraren.
Mora tingsrätt, vars dom helt och hållet delas av Svea hovrätt, konstaterade att målsäganden och ett vittne i samma ålder inte hörts inför rätten utan genom polisens videoförhör med barnen som spelats upp vid huvudförhandlingen. Uppgifter från inspelade förhör ska, framhöll tingsrätten, bedömas med viss försiktighet, men det hindrar inte att uppgifter från videoinspelade förhör kan vara tillräckliga för att läggas till grund för en fällande dom.
För det krävs att förhören hållits under betryggande former, att uppgifterna som lämnats i sig framstår som sannolika och inbördes förenliga, att berättelserna inte innehåller något som ger anledning att betvivla uppgifter som lämnas samt att uppgifterna inte motsägs av annan utredning i målet. Om något i de videoinspelade förhören ger anledning till tvivel kring en uppgift krävs att den uppgiften får stöd av annan utredning.
Av utredningen har framkommit att 11-åringen hördes av polisen den 12 november 2018. Hans uppgift om att han blivit lyft upp av ett strypgrepp om halsen så att fötterna lämnade golvet framstår som osannolik. Det saknas i målet medicinsk utredning om hans skador och tänkbart uppkomstsätt.
Det saknas även journalutdrag då någon kontakt med sjukvården med anledning av skadorna inte förekommit. Fotografierna som åberopats har tagits av modern. Fotografiernas kvalitet ger inte tillräckligt stöd för att det varit fråga om blånader efter just strypgrepp. Det är inte heller säkerställts vid vilken tidpunkt fotografierna har tagits utöver vad kvinnan själv har uppgett.
11-åringen har uppgett att hans vän kom och försökte få bort läraren. Detta är en omständighet som vittnet inte har berättat om i sitt förhör. Han har berättat att pojken efteråt hostat blod i handfatet på toaletten. Ett annat vittne har å sin sida berättat att 11-åringen sade att det gjorde ont när han skulle dricka vatten och att det var blod i saliven som 11-åringen spottade ut i handfatet. 11-åringen har inte berättat om att han hostat upp eller spottat blod. Det tidigare nämnda vittnet hördes först den 4 november 2019, vilket innebär att han och 11-åringen har haft möjligheter att prata om händelsen och därmed kan det, enligt rätten, inte uteslutas att vittnets minnesbild kunnat påverkas av 11-åringen och även av vad han har kunnat höra från andra på skolan.
Mot detta står vad läraren uppgett. Hon har medgett att hon tagit tag i pojkens tröja i syfte att få ut honom ur ett klassrum där han inte hade rätt att uppehålla sig och där han störde undervisningen, att hon sedan fört honom genom korridoren och nedför en trappa för att överlämna honom till en elevassistent, varvid hon hållit i hans ena arm.
Läraren har därvid åberopat att hon vidtagit åtgärden för att komma tillrätta med elevens ordningsstörande uppträdande och att visst kroppsligt ingrepp varit befogat för att få ut 11-åringen när han inte lydde hennes tillsägelse att lämna klassrummet. Hennes uppgifter om hur hon hållit i 11-åringen får framför allt stöd av vad elevassistenten berättat. Läraren har vidare medgett att hon kan ha orsakat rivsåret på 11-åringens hals när denne drog henne i håret och hon försökte komma loss. Hennes berättelse kan, enligt rätten, inte sägas vara så osannolik att den helt kan lämnas utan avseende.
Vid en sammanvägning av vad som ovan angett blir tingsrättens slutsats att det inte är ställt utom rimligt tvivel att läraren misshandlat målsäganden på det sätt som angetts i gärningsbeskrivningen.
Åtalet skulle därför ogillas.
Svea hovrätt gör alltså samma bedömning. En skiljaktig ledamot vill dock fälla läraren. Hon konstaterar att det genom utredningen i målet har framkommit att 11-åringen befann sig i ett klassrum som inte var hans och att han inte lämnade klassrummet trots tillsägelse. Läraren har inom ramen för sin tillsynsplikt och ansvarig för klassen som hörde hemma i klassrummet haft rättighet och skyldighet att agera mot ordningsstörningen.
Det har inte heller framkommit något som tyder på att det har rört sig om en bestraffning eller disciplinär åtgärd. Emellertid har taget om halsen medfört smärta som inte varit ringa eller snabbt övergående samt rivsår. Den typen av gärning, rubricerad som misshandel av normalgraden, kan inte anses ha varit befogad eller proportionerlig utifrån de förutsättningar som har förevarit. Läraren ska därför dömas för misshandel.