En 38-årig man åtalades för att ha hotat sin särbo genom att till henne uttala "vill du att ett bråk ska gå så långt att det slutar med ett mord" eller ord med liknande innebörd.

Av utredningen framgår inledningsvis att mannen och kvinnan är ett par och har levt som särbos i cirka 14 års tid. Den 22 februari 2025 befann de sig i kvinnans lägenhet och det uppstod bråk dem emellan. Två poliser kallades till platsen.

Det verbala bråket ska ha börjat i köket. Kvinnan har uppgett att när hon kom in i sovrummet frågade mannen om hon ville att bråket skulle gå så långt att de började slåss. Hon svarade nej. Mannen sa då att det var bra för att det annars kunde sluta med mord eller liknande. Hon började då gråta. Hon blev inte rädd av uttalandet eftersom hon vet att mannen bara menade att han inte ville att bråket skulle gå

från verbalt till fysiskt så att någon av dem hade ihjäl den andre. Uttalandet var en omtanke och hon kände inte att det var riktat mot henne.

Mannen berättade att när kvinnan kom in i sovrummet frågade han henne om hon ville att bråket skulle gå så långt så att de började slåss. Hon svarade nej. Han sa då att det var bra för att ett sådant bråk kunde sluta med att någon blir mördad. Han menade bara att det kunde sluta olyckligt, inte att han skulle mörda henne.

Linköpings tingsrätt konstaterade först att även om de inblandades uppgifter om den exakta ordalydelsen av uttalandet har varierat konstaterar tingsrätten att samtliga berättat att den tilltalade uttalat att situationen kunde leda till dödligt våld. Tingsrätten fann således att det var utrett att 38-åringen uttalat sig på det sätt som åklagaren påstått, eller ord med liknande innebörd.

Frågan var om hotet varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan. Tingsrätten beaktade polismännens uppgifter om att kvinnan upplevdes som ledsen och skärrad samt att hon var rädd för konsekvenser om hon berättade vad som hänt samt deras uppgifter om parternas ageranden. I ljuset av detta bedömde tingsrätten att det står klart att uttalandet, som skett i samband med ett verbalt bråk mellan parterna, objektivt sätt varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för kvinnans personliga säkerhet.

38-åringen måste ha förstått att uttalandet, i det sammanhang som det skedde, kunde uppfattas som ett hot för särbon. Genom att uttala sig på det sättet har han således haft uppsåt till gärningen. Åtalet ansågs styrkt. Han dömdes för olaga hot till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Nu frias mannen i Göta hovrätt. Hovrätten håller visserligen med tingsrätten om antagandet att kvinnan i viss mån försökt tona ned betydelsen av det som hennes särbo uttalat. Bevisläget är ändå sådant att hovrätten har att utgå från vad kvinnan har berättat; nämligen att det förekom ett verbalt bråk mellan henne och mannen varvid mannen ”snarare av omtanke uttalade något med innebörd att bråket inte borde urarta till handgripligheter där någon kunde dö”. Sett i det beskrivna sammanhanget kan det uttalandet inte anses utgöra ett hot i brottsbalkens mening. Den tilltalade ska därför frikännas och övriga rättsverkningar av tingsrättens dom upphävas.