På eftermiddagen den 22 maj 2026 inträffade en allvarlig trafikolycka på Södra Förstadsgatan i Malmö som resulterade i att en 14-årig flicka avled samt ytterligare en person och fyra personbilar skadades.

En 39-årig man åtalades för att bland annat ha orsakat olyckan och därmed flickans död. Han medgav de faktiska omständigheterna men ansåg att han inte ska hållas straffrättsligt ansvarig eftersom han befann sig i en psykos när händelsen inträffade.

Malmö tingsrätt kommer sin 35-sidiga dom med utförliga resonemang kring ansvar vid psykoser fram till att mannen vid tillfället hade förmåga att kontrollera sitt handlande och att han insåg att det fanns en risk för att någon skulle kunna komma att skadas eller dödas. När dödsolyckan inträffade var mannen för tredje gången under samma dag på väg till en psykakut.

En överläkare har i sitt förhör angående det rättspsykiatriska utlåtandet, där mannen anses ha begått gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning i målet, förklarat att det i 39-åringens fall inte varit fråga om vanföreställningar som står i direkt orsakssamband med det som hänt, som exempelvis i de situationer när gärningsmannen är av uppfattningen att en person är en demon och därför attackerar denne. Hon har också förklarat att det tillstånd mannen befunnit sig i påverkar förmågan att göra riskbedömningar och tolka omgivningen samt påverkar omdöme och impulskontroll.

De slutsatser som framkommer i det rättspsykiatriska utlåtandet, och som förtydligats i förhöret med överläkaren, talar, enligt tingsrätten, i någon mån emot att föraren haft insikt i riskerna med sitt körsätt, särskilt bedömningen att han saknat insikt i gärningarnas innebörd. Överläakaren har förtydligat att mannen inte beskrivit vanföreställningar av typen att han trott sig vara någon annan eller att han varit tvungen att framföra fordonet.

Tingsrätten konstaterar att 39-åringen inte heller vid huvudförhandlingen beskrivit den typen av snedvriden verklighetsuppfattning. Snarare framstår hans agerande, att ta sig till psykakuten för att få hjälp, som rimligt sett utifrån den situation han befann sig i. Även om hans förmåga att göra rimliga överväganden och riskbedömningar varit kraftigt påverkad av det psykotiska tillståndet anser tingsrätten att slutsatserna i det rättspsykiatriska utlåtandet inte förtar värdet av de omständigheter som redogjorts för ovan och som starkt talar för att 39-åringen hade tillräckliga insikter i hur han agerade och riskerna med hans agerande. Här nämner rätten bland annat att mannens körsätt under den aktuella dagen talar starkt för att han var medveten om de risker som bilkörning i allmänhet är förknippat med.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser tingsrätten att det är bevisat att mannen var medveten om sitt handlande och insåg att det fanns en risk för att hans handlande skulle kunna leda till att någon skadades eller dödades. Han har därmed varit medvetet oaktsam. Genom det sätt på vilket han framfört fordonet har han också brustit i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som krävs för att undvika en trafikolycka.

Tingsrätten dömer mannen för grovt vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Mannen döms även för fem fall av hot mot tjänsteman.

Påföljden bestäms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

39-åringen ska även betala skadestånd till den avlidna flickans anhöriga och till en man som skadades vid olyckan.