I Mora tingsrätt yrkade åklagaren att en 45-årig man skulle dömas för sexuellt ofredande i enlighet med 6 kap. 10 § 2 st. brottsbalken (1962:700) (BrB). Enligt åklagaren ska mannen i april 2025 ha tagit sin hand på en kvinnas rumpa, vilket kunde förväntas kränka hennes sexuella integritet. Mannen bestred ansvar för brott och hävdat att han inte haft för avsikt att ta kvinnan på rumpan eller att detta hade någon sexuell innebörd.

I målet åberopades skriftlig bevisning i form av en övervakningsfilm som visade hur mannen fäste blicken på kvinnans rumpa, för att sedan med handryggen slå ett snabbt slag på kvinnans övre del av rumpan. Enligt mannen ville han påkalla kvinnans uppmärksamhet genom slaget, men han kunde inte förklara varför han inte rörde hennes axel eller liknande.

Tingsrätten gjorde bedömningen att det genom övervakningskamerorna var styrkt att mannen kortvarigt givit kvinnans rumpa ett löst slag med handryggen. För att en handling ska utgöra sexuellt ofredande krävs det att handlingen varit ägnad att kränka personens sexuella integritet. Det måste således vara ett agerande som har tydlig sexuell inriktning eller prägel och att förhållandena i det enskilda fallet kan vara av betydelse för att definiera om den sexuella handlingen är av sådan inriktning eller prägel (se NJA 2018 s. 443).

Domstolen konstaterade att det slag som mannen utdelat mot kvinnan inte hade en tydlig sexuell inriktning eller prägel, eftersom slaget givits med baksidan av handen, högt upp på rumpan, utanpå hennes kläder. Av den anledningen skulle åtalet om sexuellt ofredande ogillas.

Tingsrätten gick dock vidare för att pröva om förutsättningarna för ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB kunde vara uppfyllda, men konstaterade att handlingen inte var ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Något straffansvar för ofredande förelåg inte heller.

I Svea hovrätt yrkade åklagaren att den 45-åriga mannen skulle dömas för sexuellt ofredande och i andra hand för ofredande.  Hovrätten gör ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort. Tingsrättens dom ska därmed stå fast och mannens agerande har inte varit brottsligt på det sätt som åklagaren påstått.