Den 26 maj 2018 fick en skeppare i uppdrag att bogsera en båt som fått maskinfel utanför Fjäderholmarna in i Mälaren. För bogseringsuppdraget använde skepparen sin aluminiumbåt. Aluminiumbåtens förarplats var bland annat försedd med ett dödmansgrepp och ett elektroniskt gasreglage.

På väg tillbaka med den bogserade båten behövde skepparen passera genom Hammarbyslussen. När vattnet höjts till Mälarnivå och slussportarna öppnat skulle han lägga av från slusskanten. Skepparen startade motorn och lade den i friläge för att sedan bege sig ut på däcket för att trycka ifrån med foten mot slusskanten. På vägen tillbaka till förarplatsen råkade han av misstag komma åt gasreglaget. Båten började accelerera och skepparen föll i vatten. Det fanns därmed ingen kvar ombord på aluminiumbåten.

Skepparens båt åkte, tillsammans med den bogserade båten på släp, i hög fart framåt och kolliderade därefter med två båtar i slussen. Ägaren till den bogserade båten, som hela tiden befunnit sig ombord under mardrömsfärden, lyckades till slut ta sig över till aluminiumbåten och slå av tändningen. Även den bogserade båten skadades under färden.

I målet var utrett att skepparen inte hade på sig dödmansgreppet när han föll överbord och att han själv bestämt gasreglagets placering.

Samtliga båtar som skadades var försäkrade hos samma försäkringsbolag. Kostnaderna för att reparera och lösa in de skadade båtarna uppgick till 498 690 kronor.

Försäkringsbolaget stämde skepparen. En tid efter stämningen gick skepparen bort och talan övertogs därför av hans dödsbo. Försäkringsbolaget gjorde gällande att skepparen orsakat kollisionerna genom oaktsamhet. Sammanfattningsvis pekades på att båten var underbemannad, att gasreglaget var felaktigt placerat samt att han inte använt dödmansgreppet och vistats utanför förarplatsen med motorn i gång.

Stockholms tingsrätt konstaterar inledningsvis att skepparen inte bröt mot några föreskrifter vid framförandet av aluminiumbåten den aktuella dagen.

Domstolen framhåller dock att skepparens agerande – att lämna förarplatsen med motorn i gång med gasreglaget lättåtkomligt – utgjorde ett inte obetydligt risktagande. Om risken realiserades kunde den leda till omfattande person- och sakskador med tanke på att skepparen befann sig vid Hammarbyslussen. Han hade dessutom möjligheter att förekomma skadan genom att omlokalisera gasreglaget och använda ett elektroniskt dödmansgrepp.

Mot bakgrund av detta bedömer tingsrätten att skepparen genom vårdslöshet orsakat kollisionerna. Käromålet bifalls och dödsboet ska därför utge 498 690 kronor till försäkringsbolaget.