Under flera år har branschen saknat vägledande praxis om tillämpningen av kapitel 6 § 3 vid onormala prisökningar. Nu har två domstolar – Göta hovrätt och Örebro tingsrätt – prövat bestämmelsen och aktualiserat en rad centrala frågor. Vad krävs egentligen för att visa en ”kostnadsändring”? Räcker det med indexutveckling – eller måste entreprenören redovisa sin anbudskalkyl i detalj? Hur ska domstolen se på beviskravet när prisökningarna är odiskutabla på marknaden men svåra att härleda i det enskilda projektet? Hur ska ”onormala” prisförändringar bedömas – mot historiska index, branschuttalanden eller något annat? Vad innebär oförutsebarhet i praktiken: är det en fråga om objektiv marknadsbedömning eller om entreprenörens egen riskkalkyl? Mot vilken summa ska väsentlighetsbedömningen göras – kontraktssumman eller entreprenadsumman? Och framför allt, hur stora delar av en kostnadsökning ska entreprenören få ersättning för? Ska ett så kallat väsentlighetsavdrag ske, eller ska ersättning utgå för alla kostndsökningar? Advokat Mikael Lindberg redogör för de två avgörandena med flera principiellt avgörande frågor för entreprenadjurister.