En anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom har som huvudregel rätt till antingen sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön gäller under de 14 första dagarna av en sjukperiod. Sjukpenning lämnas inte för tid då arbetsgivaren ska svara för sjuklön.

Den aktuella kvinnan insjuknade i oktober 2015. Hon var då anställd som fritidspedagog vid Lindesbergs kommun, och arbetsgivaren betalade sjuklön för de 14 första dagarna av sjukperioden. Därefter fick hon sjukpenning. I mars 2017, då hon fortfarande var sjukskriven, avtalade hon med sin arbetsgivare om att hon från och med april samma år skulle vara anställd som personlig assistent hos kommunen.

Efter att Försäkringskassan hade fått information om avtalet med arbetsgivaren beslutade myndigheten att inte betala ut sjukpenning för tiden 1–14 april 2017. Enligt Försäkringskassan innebar avtalet att kvinnan hade tillträtt en ny anställning hos kommunen vilket medförde att kommunen var skyldig att betala sjuklön under de 14 första dagarna av den nya anställningstiden. Hon hade därför inte rätt till sjukpenning för den perioden. 

Kvinnan och Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade Försäkringskassans beslut till Förvaltningsrätten i Växjö som avslog överklagandena.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att eftersom det var fråga om ett nytt anställningsförhållande hade kvinnan rätt till sjuklön från arbetsgivaren i 14 dagar räknat från och med den första dagen av den nya anställningen. Hon hade därmed inte rätt till sjukpenning för den tiden.

Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen ska ta ställning till är således om den omständigheten att en arbetstagare byter anställning under en pågående sjukperiod innebär att en ny sjuklöneperiod börjar löpa.

 Av 7 § första stycket lagen om sjuklön framgår att sjuklöneperioden omfattar de 14 första dagarna i en sjukperiod samt att sjuklöneperioden bryts om anställningen upphör. Enligt andra stycket anses som sjukperiod sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Någon bestämmelse om att sjukperioden bryts om anställningen upphör finns inte. Sjukperioden pågår alltså så länge som sjukdomen sätter ned arbetsförmågan.

 Av de nämnda bestämmelserna följer, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen, att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön gäller endast under de 14 första dagarna av varje sjukperiod. Om arbetstagaren slutar sin anställning under sjuklöneperioden bryts denna period, dvs. den tidigare arbetsgivaren behöver då inte längre betala sjuklön. Något stöd för att ett byte av anställning medför att arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön för andra dagar än de 14 första dagarna i sjukperioden finns däremot inte i regleringen. Detta gäller oavsett om den nya anställningen ingås hos samma eller en ny arbetsgivare.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan kvinnan således inte vägras rätt till sjukpenning för tiden 1-14 april 2017 på den grunden att hennes arbetsgivare ska betala sjuklön.

Överklagandet ska därmed bifallas.