Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Ny bevisning om fyrverkeribomb skärper fängelsestraffet från 1 till 4,5 år

En 23-årig man som sprängde en fyrverkeribomb utanför en barnfamiljs bostad och friades döms till fyra år och sex månaders fängelse sedan åklagaren låtit Myndigheten för civilt försvar yttra sig i hovrätten. Myndigheten bedömer att berörd produkt är en fyrverkeripjäs av typen fyrverkeribomb och därmed olaglig.

Natten till den 11 oktober 2025 inträffade en explosion utanför ett radhus i Oxie i Malmö där en familj med tre barn bodde. En 23-årig man hade placerat ett explosivt föremål på fönsterblecket utanför familjens köksfönster, tänt på stubinen och sprungit från platsen. Explosionen orsakade kraftiga smällar, rökutveckling och brännskador på bland annat fönstret, fasaden och ytterdörren.

Samtliga fem familjemedlemmar befann sig i bostaden och blev mycket rädda. Familjen hade tidigare utsatts för hot, bland annat genom att patroner och hotbrev placerats i deras brevlåda. Enligt familjens uppgifter hade hoten samband med en äldre konflikt mellan en av sönerna och en annan person.

Den 23-årige mannen greps i närheten av bostaden kort efter explosionen. Han berättade att han hade fått i uppdrag av en person som han skulle köpa cannabis av att åka till adressen och skrämma de boende, helst genom att kasta in en raket i bostaden. Mannen uppgav att han kände sig tvingad att utföra uppdraget eftersom han hade en skuld till uppdragsgivaren. Som ersättning skulle han få 4 000 kronor och hjälp att betala andra skulder.

Åklagaren yrkade att mannen skulle dömas för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt olaga hot, skadegörelse och ringa narkotikabrott. Enligt åklagaren hade den explosiva varan hanterats i en kriminell miljö, använts vid brottslighet och hanterats under narkotikapåverkan.

Mannen medgav att han hade orsakat explosionen men förnekade brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Han hävdade att det rörde sig om en fyrverkeripjäs som inte krävde tillstånd och att han under alla förhållanden saknade uppsåt till att hantera en tillståndspliktig explosiv vara. Han erkände olaga hot av normalgraden, skadegörelse och ringa narkotikabrott, men ansåg att skadegörelsen skulle konsumeras av det olaga hotet.

Malmö tingsrätt konstaterade att det var utrett att mannen hade hanterat och detonerat ett explosivt föremål. Frågan var om åklagaren hade bevisat att föremålet var tillståndspliktigt.

Av polisens brottsplatsundersökning och ett sakkunnigutlåtande från Nationellt forensiskt centrum, NFC, framgick att fynden starkt talade för att det hade rört sig om en fyrverkeribomb. På pappersrester från föremålet hade bland annat beteckningarna ”Cal: 100 mm” och ”DS04” identifierats.

Tingsrätten ansåg emellertid att det fanns en inte obetydlig osäkerhet kring föremålets karaktär. Varken brottsplatsundersökningen eller NFC:s utlåtande fastställde med säkerhet att det var en fyrverkeribomb. Domstolen framhöll också att explosionen hade orsakat relativt begränsade materiella skador och att märkningen på föremålet i någon mån talade emot tillståndsplikt.

Mot bakgrund av det höga beviskravet i brottmål ansåg tingsrätten att det inte var ställt utom rimligt tvivel att mannen hade hanterat en tillståndspliktig explosiv vara. Åtalet i den delen ogillades därmed.

Däremot bedömde tingsrätten att explosionen utgjorde grovt olaga hot enligt 4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. Hotet hade påtagligt förstärkts genom användningen av ett explosivt föremål.

Mannen dömdes även för skadegörelse och ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till ett års fängelse.

Familjemedlemmarna tillerkändes vardera 30 000 kronor i kränkningsersättning och 3 200 kronor för sveda och värk.

Åklagaren överklagade och yrkade att mannen även skulle dömas för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt få ett längre fängelsestraff. Ny skriftlig bevisning tillkom som fick avgörande betydelse för bedömningen av det explosiva föremålet.

Åklagaren åberopade ett utlåtande från Myndigheten för civilt försvar, daterat den 2 januari 2026. Myndigheten har granskat en film från händelsen och NFC:s sakkunnigutlåtande och bedömer att föremålet är en fyrverkeribomb som kräver tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Bedömningen grundas bland annat på att filmen visar ett klotformat föremål med en stubin som antändes omkring fem sekunder före explosionen. Enligt myndigheten är fyrverkeribomb den enda pyrotekniska artikel som har denna form och verkan.

Även märkningen på de pappersrester som hittades på brottsplatsen talar för slutsatsen. Beteckningarna motsvarar en kaliber på 100 millimeter, eller fyra tum. Andra fyrverkerityper med motsvarande kaliber kan enligt utlåtandet uteslutas med hänsyn till föremålets utformning och effekt.

Därtill åberopas uppgifter från en återförsäljare av pyroteknik, vars namn fanns på de upphittade etikettresterna. Återförsäljaren bedömer att föremålet var en stjärnbomb eller displaybomb med kalibern 100 millimeter.

Hovrätten anser att den nya bevisningen visar att föremålet var en tillståndspliktig fyrverkeribomb. Mannens invändningar om skillnader i utseendet förtar inte bevisvärdet.

Domstolen prövar därefter om mannen hade uppsåt till att hantera en tillståndspliktig explosiv vara.

Hovrätten framhåller att mannen hade fått i uppdrag att skrämma en familj med en raket, helst genom att kasta in den i bostaden. Under dessa förhållanden måste han ha insett att det fanns en avsevärd risk för att föremålet var tillståndspliktigt.

Trots detta undersökte han inte närmare vilken typ av föremål han hade fått, utan valde att antända stubinen. Att uppdragsgivaren hade beskrivit föremålet som en vanlig nyårsraket förändrar inte bedömningen.

Hovrätten konstaterar därför att mannen har varit likgiltig inför att föremålet var en tillståndspliktig explosiv vara och därmed handlat med likgiltighetsuppsåt.

Sammantaget bedömer hovrätten brottet som grovt enligt 29 a § första stycket lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Hovrätten delar också tingsrättens bedömning att explosionen utgjorde grovt olaga hot. Att hotet genomfördes med en fyrverkeribomb motiverar den grövre rubriceringen.

Den samlade brottslighetens straffvärde motsvarar enligt hovrätten fyra år och sex månaders fängelse. Några skäl att frångå straffvärdet vid straffmätningen finns inte.

När det gäller skadestånden höjer hovrätten kränkningsersättningen från 30 000 till 40 000 kronor per person. Ersättningen för sveda och värk ligger kvar på 3 200 kronor. Varje familjemedlem får därmed sammanlagt 43 200 kronor.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

B459-26.pdf

3 MB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Brott mot samhället, Brott mot person, Ordning och säkerhet, Påföljd