New Starbreeze Studios AB bedriver i huvudsak datorspelsutveckling. Den 44-årige mannen var anställd av Starbreeze sedan 2019 och två år dessförinnan av Starbreezes föregångare. I samband med en omorganisation mottog 44-åringen den 21 november 2023 ett omplaceringserbjudande av Starbreeze. Han godtog inte erbjudandet med hänvisning till att det var oskäligt. Uppsägningen av honom verkställdes den 1 december 2023 och anställningen upphörde den 1 april 2024.
44-åringen har yrkat att tingsrätten ska ogiltigförklara den uppsägning som Starbreeze verkställde den 1 december 2023. Han begär allmänt skadestånd om 135 000 kronor jämte ränta och yrkade vidare att tingsrätten ska förpliktiga Starbreeze att till honom utge ett ekonomiskt skadestånd motsvarande 66 000 kronor i månaden.
Mannen uppgav att han under sin anställningsperiod utförde arbetsuppgifterna på ett fullgott sätt. Han mottog aldrig någon varning eller övrig tillsägelse avseende sitt arbete.
Den 21 november 2023 mottog han ett omplaceringserbjudande av Starbreeze. Omplaceringserbjudandet var en följd av den av Starbreeze påstådda arbetsbristsituationen som uppstått på arbetsplatsen. 44-åringen var en av få anställda som omfattades av driftsinskränkningen. Han avböjde omplaceringserbjudandet den 28 november 2023 med angiven inställning att omplaceringserbjudandet var oskäligt.
Mannen menar att det inte förelåg arbetsbrist och menade att uppsägningen skedde utan saklig grund.
Det omplaceringserbjudande som lämnades till honom avböjdes eftersom det, enligt 44-åringen, var oskäligt. Tjänsten som UI Artist (Mid Level) var väsentligt sämre betald och innebar en tydlig försämring av hans arbetsvillkor.
Uppsala tingsrätt, vars dom överklagats till Arbetsdomstolen, konstaterar vid en helhetsbedömning att det framstår som osannolikt att 44-åringen efter mer än sex års arbete utan anmärkningar av en ren tillfällighet skulle sagts upp på grund av arbetsbrist i omedelbar anslutning till att han och hans närmaste chef under pressade arbetsförhållanden haft betydande meningsskiljaktigheter som resulterade i att han fråntogs arbetsuppgifter.
Till detta kan läggas att Starbreeze under våren och sommaren 2024 utlyste tjänster som åtminstone delvis omfattade samma eller liknande uppgifter som ingått i 44-åringens tjänst. Tingsrätten finner sammantaget att mannen har visat sannolika skäl för att uppsägningen var grundad på personliga förhållanden.
Eftersom mannen uppfyllt sin bevisbörda åligger det nu Starbreeze att styrka att uppsägningen i realiteten grundades på arbetsbrist. Till stöd för sin inställning har Starbreeze åberopat organisationsskisser för Art-avdelningen och lämnat en förklaring till hur bolagets affärsverksamhet förändrades under den aktuella perioden.
Vid en sammantagen bedömning av utredningen i målet finner tingsrätten att Starbreeze har uppfyllt sin bevisbörda om att uppsägningen av 44-åringen grundades på den arbetsbrist som uppkom till en följd av omorganisationen. Med anledning av denna slutsats har tingsrätten att pröva om det omplaceringserbjudande som han fick var skäligt.
När det gäller omplaceringserbjudandet konstaterar domstolen att villkoren för tjänsten som UI Artist (Mid Level) var i viktiga delar desamma som för tjänsten som Art Lead. Det rörde sig om en tillsvidareanställning på heltid på Art-avdelningen som skulle utföras på samma arbetsort. Såvitt har framkommit i målet skiljde sig tjänsterna åt genom att den nya tjänsten avsåg utformning av användargränssnitt i stället för spelmiljöer samt genom att månadslönen uppgick till 50 000 kronor i stället för 66 000 kronor.
Mannen hade vid tiden för uppsägningen hade mer än tio års erfarenhet av så kallad environmental design hos ett antal olika spelutvecklare. I januari 2020 gjordes ett tillägg till hans anställningsavtal som bland annat innebar att han fick titeln Art Lead och förhöjd lön, något som ostridigt var avsett att återspegla hans växande senioritet.
Tingsrätten förstår mannens talan som att omplaceringserbjudandet var oskäligt eftersom det avsåg en typ av arbete som han saknade erfarenhet av, tjänsten var av mindre senior karaktär och lönen var väsentligt lägre.
Tingsrätten saknar anledning att ifrågasätta mannens påstående om att utformning av användargränssnitt (UI design) skiljer sig väsentligt från utformning av spelnivåer (environmental design). De i målet hörda vittnena har inte heller motsagt detta utan snarare bekräftat att deras bedömning i samband med omplaceringsutredningen var att han skulle komma att behöva stöd för att kunna utföra den nya tjänsten tillfredsställande. Både tjänsten som Art Lead och tjänsten som UI Artist (Mid Level) hörde dock till Art-avdelningen och hade samma grundläggande uppgifter, dvs. grafisk formgivning.
Tingsrättens bedömning är att tjänsten som UI Artist i och för sig innebar ett betydande avsteg från 44-åringens tidigare arbete. Den var dock inte på något vis främmande för hans yrkeskompetens. Omplaceringserbjudandet var inte oskäligt utifrån hans yrkesmässiga förutsättningar.
Vid en helhetsbedömning anser tingsrätten att tjänsten som UI Artist (Mid Level) inte kan sägas ha varit så okvalificerad i förhållande till mannens erfarenhet och kompetens att omplaceringserbjudandet var oskäligt på denna grund.
Omplaceringserbjudandet hade ostridigt inneburit en lönesänkning med ungefär en fjärdedel för mannen. En lönesänkning i den storleksordningen är av stor betydelse för en arbetstagare. Utifrån sammanhanget måste en lönesänkning av den storleken framstå som försvarlig för att omplaceringserbjudandet ska anses skäligt.
Starbreeze och vittnena har i detta avseende gett en detaljerad och trovärdig beskrivning av vilka tjänster på Art-avdelningen som upphörde i samband med omorganisationen, vilka lediga tjänster som fanns vid tiden för uppsägningen och varför bara en av dem ansågs lämplig utifrån 44-åringen kvalifikationer. Enligt tingsrättens mening är det visat att tjänsten som UI Designer (Mid Level) var den enda tjänst som stod till buds när omplaceringsutredningen genomfördes.
Sammanfattningsvis bedömer tingsrätten att omplaceringserbjudandet med beaktande av 44-åringens kvalifikationer och omständigheterna i övrigt var skäligt. Han saknade därmed befogad anledning att avböja det.
Uppsägningen ska därför inte ogiltigförklaras och 44-åringen har inte rätt till skadestånd. Käromålet ska därmed avslås i dess helhet.
Domen är alltså överklagad till Arbetsdomstolen.