Mot varandra i målet står två barn till en numera avliden grundare av ett företag inom guldhandeln. Bolagets styrelse har bestått av sonen och hans far som suppleant fram till faderns bortgång den 30 oktober 2018. Då ersattes han som suppleant av en annan familjemedlem. I nuläget är sonen styrelseledamot och vd i bolaget och den nämnde familjemedlemmen styrelsesuppleant.
Den systern som nu strider med brodern tillika vd:n har varit aktieägare i bolaget sedan 1986 och bolagsfunktionär under åren 1986–2003.
Under den tid sonen varit funktionär i bolaget har hans syster inte kallats till några års- och bolagsstämmor, utöver årsstämman avseende räkenskapsåret 2019 som hölls i juni 2020. På årsstämman 2020 röstade systern för att bolaget skulle väcka skadeståndstalan mot brodern. Den 9 oktober 2020 ansökte systern om stämning mot sin bror.
Systern har yrkat att brodern till bolaget ska betala 2 442 070 kronor jämte ränta för löneutbetalningar som han gjort till sig själv.
Kvinnan hävdar att det är utbetalningar utan rättsgrund som gjort att bolaget drabbats av skada. Brodern har, uppsåtligen eller av oaktsamhet, genom löneuttagen orsakat bolaget skadan. Då det inte finns något giltigt avtal mellan bolaget och brodern som ger denne rätt till den lön han tagit ut sedan 2015, ska han återbetala lönen samt ersätta bolaget skadan som följt med löneuttagen. Skadan uppgår till totalt 2 442 070 kronor.
Brodern kontrar med att systern för en skadeståndstalan baserat på att anställningsavtalet mellan bolaget och brodern är ogiltigt. Rättsföljden av ogiltighet är att erlagda prestationer ska återgå, inte skadestånd. Systern är förhindrad att för bolagets räkning föra en talan om återgång av prestation enligt aktiebolagslagens regler. Dessutom är talan preskriberad då talan gällande räkenskapsåren 2015–2018 inte har väckts inom den tid som föreskrivs i 29 kap. 10 § aktiebolagslagen, det vill säga inom ett år från det att årsredovisning lagts fram.
Brodern uppger att det finns ett giltigt avtal om löneutbetalningar mellan honom och bolaget som ingicks muntligen mellan honom och fadern, som företrädare för bolaget, den 22 juli 2015 på bolagets adress.
Av 29 kap. 1 § aktiebolagslagen följer, konstaterar Göteborgs tingsrätt, att en styrelseledamot som, när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet, skadar bolaget ska ersätta skadan. Den allmänna skadeståndsrätten utgör utgångspunkt för ansvarsbedömningen.
Bedömningen av uppsåt och oaktsamhet, liksom adekvat orsakssamband mellan å ena sidan handling eller underlåtenhet och å andra sidan skadan, följer allmänna skadeståndsrättsliga principer. Med skada avses i det här sammanhanget en ekonomiskt mätbar förmögenhetsförlust. För ett aktiebolag kan en skada bestå i kostnader, inkomstbortfall eller värdeminskning av bolagets egendom. Varje minskning av ett bolags tillgångar utan motprestation kan däremot inte betecknas som skada, till exempel inte när en transaktion gynnar bolagets intressen på något annat sätt. (Angående skada, se Rolf Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, 3 uppl. 2017 s. 54 f.)
Av 29 kap. 7 § aktiebolagslagen framgår att talan enligt 1 § får väckas, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget, vid bolagsstämma har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan eller, när det gäller en styrelseledamot eller den verkställande direktören, har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet. Enligt 9 § i samma kapitel får ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget i eget namn föra talan om skadestånd till bolaget.
Parterna är ense om att bolaget haft kostnader för lön och prenumerationer med yrkade belopp, däremot råder tvist om kostnaderna har sin grund i giltigt avtal eller ej. Enligt tingsrättens mening är det brodern som har bevisbördan för att det förelegat ett giltigt avtal mellan honom och Bolaget. Det är nämligen lättare för honom att bevisa förekomsten av ett avtal än det är för systern att bevisa det motsatta förhållandet. Detta ligger i linje med vad som sagts ovan om att den som åberopar en omständighet också i allmänhet har bevisbördan för den omständigheten.
Systern är ägare till mer än tio procent av aktierna i bolaget och har därmed möjlighet att föra skadeståndstalan i eget namn för bolagets räkning.
Den av brodern åberopade utredningen styrker inte hans påstående om att han ingått avtal om lön med sin far som företrädare för bolaget. Löneutbetalningarna har därmed orsakat bolaget skada.
Eftersom brodern har föranlett utgifterna för bolaget utan att det har funnits någon grund för detta är utgångspunkten för skadebedömningen att denne har orsakat bolaget kostnader som det annars inte skulle ha haft. Vid sådana förhållanden får skadan anses svara mot utgiften, såvida inte brodern gjort sannolikt att skadan blivit mindre (jfr rättsfallen NJA 1991 s. 625 och NJA 1992 s. 58). Detta har han dock inte lyckats visa.
När det gäller preskriptionsfrågan noterar rätten att parterna är överens om att systern inte har kallats till några bolagsstämmor i bolaget under de relevanta åren trots att såväl bolagsordningen som aktiebolagslagen föreskriver att kallelse ska ske. Följden av detta är att det i aktiebolagsrättslig mening inte har hållits några bolagsstämmor i bolaget för nu aktuella räkenskapsår (se Erik Nereps m.fl. Lexinokommentar 2022-03-22 till 7 kap. 51 § aktiebolagslagen, rubrik 2.6). Det innebär i sin tur att preskriptionsfristen i 29 kap. 10 § aktiebolagslagen inte har börjat löpa. Skadeståndsanspråket är alltså inte preskriberat.
Brodern ska därmed betala bolaget yrkat belopp.