Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Yttrandefriheten friar känd rapartist för provokativ polissång

Högsta domstolen frikänner en dömd rapartist från hot mot tjänsteman för att i låten ”Då ska hon skjutas” ha sjungit om en poliskvinna. HD bedömer att låten utgör en provocerande, metaforisk polemik som inte måste uppfattas som allvarligt menat hot om våld. Låten måste således accepteras inom ramen för yttrandefriheten. Två justitieråd är skiljaktiga.

Yttrandefriheten friar känd rapartist för provokativ polissång
Pixabay/Gratis för kommersiellt bruk

Rapparen dömdes i hovrätten

Stockholms tingsrätt friade en känd rapartist från hot mot tjänsteman efter att det publicerats ett inlägg på mannens Instagram och en låt på Spotify. Bland annat sades det i såväl inlägget som i låten att den polis som tidigare kritiserat en av hans spelningar skulle skjutas, att hon ”är en ful fisk” och ”alla små fiskar ska få lida”.

Svea hovrätt ansåg dock, inte minst på grund av reaktionerna på det första inlägget på Instagram, att mannen måste ha förstått risken för att polisen skulle kunna uppfatta låtens budskap som ett hot och att detta var ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos henne. Han hade därför i vart fall haft likgiltighetsuppsåt. Mannen dömdes därför för hot mot tjänsteman till dagsböter.

Prövningstillstånd i Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, beviljade prövningstillstånd med utgångspunkten i vad hovrätten funnit utrett om de faktiska förhållande och i fråga om uppsåt. 

Målet rör främst hur yttrandefrihetsrättsliga aspekter ska beaktas vid bedömningen av ett åtal mot hot mot tjänsteman.

Om brottet hot mot tjänsteman och förhållandet till yttrandefriheten skriver HD bland annat följande.

Av förarbetena till 1976 års reform av regeringsformens rättighetsregler framgår att lagstiftaren utgick från att brott som olaga hot och hot mot tjänsteman skulle falla helt utanför grundlagsskyddet för yttrandefrihet (se prop. 1975/76:209 s. 141).

Utgångspunkten är dock numera att hotbrott i och för sig kan utgöra begränsningar av yttrandefriheten (se ”Aftonbladet-målet” NJA 1999 s. 275 och prop. 2001/02:74 s. 59 ff.). 

Provokativa yttranden - en del av demokratin

Vid avvägningen mellan intresset av yttrandefrihet och intresset av att motverka angrepp mot myndighetsföreträdare bör yttrandefrihetsintresset ges ett stort spelrum, skriver domstolen, och framhåller att ”Texter och musik som framförs i ett kulturellt sammanhang måste i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle få vara provokativa, utmanande och ifrågasättande.”

Att sådana yttranden och uttryckssätt ”kan ses som ett inlägg i en pågående samhällsdebatt, ett polemiskt svar på en upplevd orättvisa, samhällskritisk satir eller för den delen gränsöverskridande konst eller en nidvisa” är av betydelse för bedömningen. Domstolen påpekar att sådana inlägg i regel är tillåtna, även om de skulle kunna uppfattas som olustiga eller provocerande. Samtidigt omfattas konventionsskyddet i Europakonventionen artikel 10 av kränkande och chockerande yttranden, samt yttranden som stör staten eller någon del av befolkningen.

Emellertid för yttrandefriheten även med sig ansvar och skyldigheter, vilkas omfattning beror på den aktuella situationen (jämför Europadomstolens domar Handyside v. the United Kingdom, 7 December 1976, § 49, Series A no. 24 och Müller and Others v. Switzerland, 24 May 1988, §§ 33– 34, Series A no. 133 samt Harris m.fl., Law of the European Convention on Human Rights, 4 uppl. 2018, s. 611 ff.)

Yttrandefrihetens gränser

En gräns passeras enligt både regeringsformen och Europakonventionen när det som yttras övergår till att utgöra hot om våld eller liknande. ”Det gäller även om yttrandena fälls inom ramen för en politisk debatt eller i ett kulturellt sammanhang”, poängterar HD.

Sammanfattningsvis beaktar HD att de yttrandefrihetsrättsliga aspekterna kan få betydelse när det gäller att bedöma vad som utgör ett hot. Det avgörande i sammanhanget är om det påstådda hotet framstår som allvarligt menat sett till kontexten och till den form i vilket det framförs.

I ljuset av detta gör HD följande bedömning av låten ”Då ska hon skjutas”.

"Då ska hon skjutas" inte hot om våld i sammanhanget

Med hänsyn till låtens titel i förening med aktuella textrader, innehåller låten uttryck som skulle kunna ses som hot om våld på den aktuella polisens person.

Uttrycken kan dock även i sammanhanget betraktas som mångtydiga metaforer och retoriska överdrifter som inte sällan förekommer i den musikgenre som rapartisten är verksam i, och som ger uttryck för en provokativ och gränsöverskridande musikstil.

En annan utgångspunkt för bedömningen är enligt Högsta domstolen att rapartistens avsikt med låten var att hämnas på poliskvinnan som representant för polisen på grund av en särskild polisinsats samt poliskvinnans uttalanden i media om att Kägelbanan inte borde boka den aktuella typen av spelningar.

Ur ett yttrandefrihetsrättsligt perspektiv bedömer HD att de använda orden som åtalet avser alltså är mångtydiga och utgör ett led i en provocerande polemik som kan uppfattas som metaforiska. Det använda uttrycket att ”alla små fiskar ska ’lida’” avser inte heller nödvändigtvis våld och låten handlar inte heller i övrigt om poliskvinnan.

HD frikänner rapparen

HD:s slutsats är därmed att låten, i den form och det sammanhang som den framförs i, inte är sådan att den måste ses som ett allvarligt menat hot om våld i den mening som avses i brottsbalken kap 17 § 1. Låtens innehåll ryms därmed inom ramen för vad får accepteras och är därför inte straffbart.

Hovrättens dom ändras därför och rapartisten frikänns.

Två justitieråd oeniga

Två justitieråd var skiljaktiga och ansåg att hovrättens dom skulle fastställas.

Även om allt som sägs i låten naturligtvis inta kan tas bokstavligen, ansåg minoriteten att låten behövde sättas i sammanhanget av att det även i en annan låt som publicerades samma dag riktades tillspetsade och aggressiva uttalanden mot poliskvinnan, som bland annat syftade till att hon skulle avlida i cancer.

Eftersom poliskvinnan inte visste vem rapartisten var eller om vilka avsikter han kunde tänkas ha med sina uttalanden var det bland annat därför motiverat, från hennes synpunkt, att ta uttalandena på allvar. Sammantaget utgjorde därför det som framförts i låten ”Då ska hon skjutas” ett hot om våld på person, menade minoriteten.

Instans
Högsta domstolen
Rättsområden
Brott mot samhället, Polis, Tryck- och yttrandefrihet, Kultur, idrott och fritid

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig