Införandet av kronvittnen och anonyma vittnen i svensk straffrätt representerar ett försök att modernisera brottsbekämpningen. Trots goda intentioner kvarstår betydande utmaningar och risker som behöver adresseras. Införandet av dessa vittnestyper har skapat en obalans i rättssalen. Försvaret står inför utmaningar att ifrågasätta och verifiera anonyma vittnen eller kronvittnens uppgifter, vilket kan påverka rättens bedömning av fallet. Advokat Johan Eriksson redogör för sina tankar kring komplexiteten och risken med att systemet riskerar att bli utnyttjat, där vittnen kan ge falska uppgifter för att förbättra sin egen situation utan att uppgifterna har något verkligt bevisvärde.