När dataskyddsförordningen, GDPR, började tillämpas slogs det på stora trumman i media om rätten till radering. Den framhålls fortfarande som en stark och central rättighet för den registrerade – exempelvis när uppgifterna inte längre behövs, när samtycke återkallas, när invändning sker eller när behandlingen är olaglig. Men har den förväntade succén realiserats? Johan Sundberg, Fredrik Eråker och Johan Thörn redogör för bestämmelsen och de omfattande undantag som finns – med avstamp i en aktuell undersökning.