Det var en morgon i november 2016 som det gravida paret kom in till sjukhuset i Kristianstad och skrevs in på förlossningsavdelningen. Sent samma kväll gick en idag 40-årig kvinna på sitt pass och tog över som ansvarig barnmorska för paret. Drygt fem timmar senare förlöste barnmorskan parets son med hjälp av en undersköterska. Pojken hade dock drabbats av syrebrist under utdrivningsarbetet och fick permanenta hjärnskador.

Barnmorskan fälls nu i Kristianstads tingsrätt för vållande till kroppsskada, grovt brott.

Hon har själv medgett att hon under förlossningen vid flera tillfällen höjt takten på det värkstimulerande dropp som satts in – och att hon vid något tillfälle istället borde ha sänkt hastigheten eller stängt av droppet samt tillkallat läkare. Försvaret har samtidigt förnekat att barnmorskan har varit oaktsam samt att det är droppet som gett pojken hjärnskador.

Tingsrätten anser dock att den medicinska utredningen bevisar att pojkens hjärnskador varit en konsekvens av det ”överstimulerade värkarbetet” – och till exempel inte har berott på att han har haft navelsträngen runt halsen. Pojken föddes vid halv fyra på morgonen och enligt den medicinskt ansvariga läkaren på förlossningsavdelningen borde barnmorskan enligt sjukhusets rutiner redan någon gång mellan tolv och ett på natten ha tillkallat läkare eller sänkt det värkstimulerande droppet. Värkarna kom nämligen redan då för tätt och kurvan för pojkens hjärtljud var onormal. Om barnmorskan hade agerat utifrån rutinerna är det enligt tingsrätten också ”i hög grad sannolikt” att hjärnskadorna inte skulle ha uppkommit.

Barnmorskan har inte haft någon onormalt hög arbetsbelastning och har under natten inte behövt agera vid någon annan förlossning. Från positionen vid sängens fotända har hon dock sett skärmen med CTG-kurvorna dåligt – och inte kunnat lämna sin plats, eftersom barnet då kunnat falla i golvet. Hon säger sig också ha ”fastnat” i tanken att ”vid nästa värk kommer barnet”. Hon har även beskrivit det som att hon ”helt tappade bort tiden” och fick ”tunnelseende".

Kravet på agerande är högre i riskfyllda situationer än annars och enligt tingsrätten har barnmorskans agerande varit så klandervärt att förutsättningarna för straffansvar är uppfyllda. Domstolen betonar här att det har handlat om ett misstag som sträckt sig över flera timmar – där barnmorskan enligt egen uppgift skulle ha agerat annorlunda om hon bara hållit uppsikt över de viktiga CTG-kurvorna. ”Då hade hon nämligen insett att [mamman] hade ett överstimulerat värkarbete, att kurvan beträffande hjärtljud periodvis var patologisk samt att konsekvenserna av att inte vidta någon av åtgärderna kunde bli allvarliga”, skriver tingsrätten.

Det har handlat om en erfaren barnmorska som arbetat under normal arbetsbelastning. Det har därför kunnat begäras av henne att hon – även om hon under en stund trott att barnet snart skulle födas – skulle inse sitt misstag och agerat utifrån detta.

Det har handlat om en allvarlig försummelse i en situation som har krävt ”särskild uppmärksamhet och skicklighet” – och pojken har också fått ”synnerligen allvarliga skador”. Vållandebrottet rubriceras därför som grovt. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 70 dagsböter på totalt 13 300 kronor.