Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Dömd 17-åring med åtta års hemvist får medborgarskap – ringa brott under begränsad period

Han kom till Sverige med sin mamma när han var tre, fick uppehållstillstånd när han var nio – och som tonåring gjorde han sig skyldig till ringa stöld och våldsamt motstånd. Eftersom det är fråga om en relativt begränsad period och ett litet antal brott av förhållandevis ringa karaktär beviljas han nu medborgarskap vid sin mammas naturalisation.

En kvinna ansökte i oktober 2016 om svenskt medborgarskap och begärde samtidigt att hennes minderårige son skulle omfattas av hennes förvärv av medborgarskapet. Kvinnan beviljades också svenskt medborgarskap i slutet av november 2018 – men samtidigt avslogs begäran vad gäller sonen. Enligt Migrationsverket förekommer pojken under flera avsnitt i belastningsregistret, och han har bland annat dömts till ungdomsvård för ringa stöld och våldsamt motstånd för brott begångna under oktober–november 2017.

Efter att kvinnan överklagat konstaterade Migrationsdomstolen i Malmö att även om det så kallade naturalisationsvillkoret avseende vandel inte är direkt tillämpligt när det gäller barn till sökanden, så kan det tillmätas betydelse vid prövningen om barnet ska omfattas av naturalisationen. De brott som pojken gjort sig skyldig till är, menade migrationsdomstolen, sådana att han inte kan förvärva svenskt medborgarskap – och överklagandet avslogs därför.

Till Migrationsöverdomstolen framhåller kvinnan att de brott som hennes son begått är av mindre allvarlig art och skett under en mycket begränsad tid – och dessutom har lång tid förflutit sedan dess. Straffvärdet ligger på bötesnivå för en vuxen, och sonen har enligt kvinnan fullföljt den påföljd han fått på ett bra sätt. Han har mognat, inser konsekvenserna av sitt handlande och sköter sitt skolarbete – och det finns ingen risk att han återfaller i brott.

Migrationsöverdomstolen konstaterar att kvinnan och hennes son – då tre år gammal – kom till Sverige 2005. Pojken, som nu är sjutton, har permanent uppehållstillstånd och legal vistelse här i landet sedan han var nio. Enligt medborgarskapslagens mening har pojken därmed haft hemvist i Sverige sedan närmare åtta år – och bör därmed uppfylla villkoren för att kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan enigt 8 §. Något villkor med krav på till exempel hederligt levnadssätt ställs inte där. I nu aktuellt fall gäller istället frågan om pojken ska förvärva medborgarskap enligt 13 § ­– som inte heller ställer sådana villkor.

I äldre praxis har kravet på hederligt levnadssätt, som uppställs för vuxna sökande, haft betydelse vid prövningen av om barnet ska få svenskt medborgarskap. Migrationsöverdomstolen menar dock att det är oklart om det, utifrån hur lagstiftningen om barns och vuxnas förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan har utformats, framstår som oklart om det överhuvudtaget bör ställas krav på att barn ska ha ett hederligt levnadssätt vid prövning enligt 13 § – men att det är upp till lagstiftaren att besvara.

När det gäller prövningen av om ett barn ska beviljas svenskt medborgarskap vid en förälders naturalisation måste denna göras utifrån ett barnperspektiv. Därmed kan Migrationsverket inte ställa lika höga krav på till exempel hederligt levnadssätt på ett barn som på en vuxen. Det finns också skäl att beakta de hänsyn till barnets integration i det svenska samhället även vid prövning av 13 §, menar Migrationsöverdomstolen.

I nu aktuellt fall ska därför beaktas dels att det är fråga om ett barn, dels att han har relativt lång hemvist här i landet. Brottsligheten har begåtts under en relativt begränsad period, och avser ett litet antal brott av förhållandevis ringa karaktär. Enligt intyg från kurator bedöms risken för återfall i brott som mycket låg. Brottsligheten är därför inte skäl för att neka pojken svenskt medborgarskap, anser domstolen.

Eftersom inget annat skäl till att pojken inte ska få förvärva svensk medborgarskap vid hans mammas naturalisation inte har kommit fram, anser Migrationsöverdomstolen vid en sammantagen bedömning att han ska förvärva svenskt medborgarskap. Överklagandet bifalls nu därför.

Instans
Migrationsöverdomstolen
Rättsområden
Svenskt medborgarskap