En kvinna i 40-årsåldern befann sig en dag i februari 2018 på tunnelbaneperrongen vid Gullmarsplan i Stockholm. På perrongen ingrep två ordningsvakter mot en okänd person – något som kvinnan blev upprörd över och ifrågasatte. En av ordningsvakterna avvisade då kvinnan från platsen – men hon ansåg sig ha rätt att stanna kvar på platsen. 

Uppgifterna gick sedan isär kring vad som hänt. Enligt ordningsvakterna beslutade man sig för att avlägsna kvinnan och ledde henne mot utgången. När kvinnan släpptes från det så kallade säkerhetsgreppet hade hon måttat ett slag mot den ena vakten. Han hade då parerat slaget och svept undan benen på kvinnan – samt lagt ned henne på golvet. Kvinnan skulle i detta skede ha kopplat ett grepp runt vaktens ben och bitit honom – och slutat först efter att vakten slagit henne på benen med sin batong.

Enligt kvinnan hade hon i stället i princip genast slagits till marken utan att bruka något våld alls.

Kvinnan dömdes i Södertörns tingsrätt till en månads fängelse för våld mot tjänsteman. Domstolen ansåg att de båda väktarnas uppgifter gav stöd för åtalet – och att det dessutom framgick av ett fotografi att den ene efter händelsen haft ett tydligt bitmärke.

Domstolen noterade i påföljdsdelen att det handlade om ett mycket allvarligt brott, där kvinnan efter att ha avlägsnats valt att gå tillbaka och oprovocerat angripa den ena vakten som en hämnd för hans tjänsteåtgärd. Bettet i benet hade inte varit kortvarigt utan upphört först efter att vakten använt batongen. Sammantaget kunde någon annan påföljd än fängelse med hänsyn till omständigheterna inte bli aktuell.

Svea hovrätt underkänner nu tingsrättens dom och frikänner kvinnan.

Åtalet får visst stöd av bilden på benskadan – och av de uppgifter som lämnats av vaktens kollega. Det finns dock vissa diskrepanser i vakternas berättelser.

Kvinnans dotter, som var med vid händelsen, har visserligen inte hörts under ed men har uppgett att kvinnan inte utövade något våld alls. Ett vittne som säger sig ha sett hela händelseförloppet har inte heller han sett något våld från kvinnan.

Ett ytterligare vittne har kommit till platsen först när kvinnan legat på golvet – men har beskrivit det som att kvinnan då låg på mage med två ordningsvakter över sig samtidigt som en av vakterna slog med betongen mot hennes ben. Detta är inte helt förenligt med det händelseförlopp som vakterna beskrivit.

Sammantaget anser hovrätten att vittnesuppgifterna förtar värdet av åklagarens bevisning i sådan grad att det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att kvinnan begått den åtalade gärningen. Åtalet ogillas nu därför.