Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Polis fälls även i hovrätten – slagning på kollega var dataintrång

Hovrätten fäller en 28-årig polis för dataintrång, efter en olovlig slagning på en kollega som han tidigare haft en relation med. Mannen har slagit på registreringsnumret till kvinnans bil i polisens system trots att det saknats koppling till tjänsten – och invändningen att han inte förstått att det var kvinnans bil han sökte på får inte stöd av utredningen.

Det var i april 2021 som den nu 28-årige polismannen gjorde den slagning som dataintrångsåtalet kretsar kring. Slagningen avsåg en bil som tillhör en poliskollega som 28-åringen tidigare varit romantiskt involverad med.

Poliskvinnan har bekräftat att hon skickat registreringsnumret till 28-åringen, eftersom han skulle hjälpa henne att se över försäkringen för fordonet, som hon precis övertagit från sina föräldrar. Några dagar senare hade mannen nämnt att han gjort en slagning på registreringsnumret i Polisens it-system MPMF. Detta hade kvinnan ifrågasatt och även senare berättat för sin chef. Enligt kvinnan hade mannen sagt att kvinnan kunde vara lugn eftersom hon ”var grön” – vilket kvinnan tolkade som att hon inte förekom i några register.

28-åringen lämnade i Södertälje tingsrätt en annan version av händelseförloppet. Kvinnan hade först skickat registreringsnumret till honom via Messenger – och några minuter senare hade de pratat i telefon. Hon hade då sagt att hon inte hade sin tjänstetelefon med sig och bett mannen slå på registreringsnumret, eftersom hon ville kontrollera att bilen var ”schysst”. Mannen hade uppfattat det som att kvinnan var i tjänst och hade inte haft någon anledning att misstro henne. Han hade bara gjort en snabb slagning och sett att bilen inte var stulen – men hade aldrig ens scrollat ned till ägaruppgifterna och därför varken före eller i samband med slagningen förstått att det var kvinnan som var ägare.

Den loggrapport som åberopats av åklagaren visade att 28-åringen vid det aktuella tillfället varit ledig och gjort sökningen på registreringsnumret i fråga från sin bostad. Sökningen hade gett honom tillgång till fordonsuppgifter som chassinummer, fabrikattyp, färg fordonsstatus och försäkringsbolag men också information om ägare, personnummer, postnummer och postort. Slagningar som den aktuella får bara göras när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift och det är sannolikt att användandet är till nytta för arbetets genomförande, betonade tingsrätten.

Det var enligt domstolen inte möjligt att utifrån utredningen slå fast om kvinnan bett mannen söka på registreringsnumret eller om han gjort detta på eget bevåg. Rätten utgick därför från det mest förmånliga för den tilltalade, nämligen att kvinnan bett om slagningen. Denna hade dock inte varit nödvändig för utförandet av en tjänsteuppgift och slagningen hade därför varit olovlig – och mannen i objektivt hänseende gjort sig skyldig till dataintrång. Frågan var om han också haft uppsåt till att slagningen varit olovlig.

Tingsrätten beskrev här mannens invändning som ”märklig och osannolik”. Han hade inte reagerat på att kvinnan bett honom om hjälp, trots att hon lika gärna kunde ha vänt sig till en kollega i tjänst eller kontaktat regionledningscentralen. Han hade inte heller, trots att han vetat att man är personligt ansvarig för alla slagningar och att de måste vara till nytta för tjänsteutövandet, frågat kvinnan vilken situation hon befunnit sig i eller varför hon behövde uppgifterna. Det framstod även som märkligt att kvinnan skulle ha skickat ett för mannen okänt registreringsnummer och att det varit han som efterfrågat mer information om detta genom att ringa upp. Tingsrätten betonade här att slagningen gjorts endast fyra minuter efter att meddelandet skickats och att telefonsamtalet skulle ha ägt rum däremellan. Sammantaget bedömde tingsrätten att mannen ”inte var särskilt trovärdig”.

Kvinnans berättelse framstod samtidigt som ”sammanhängande och rimlig”, även om den i vissa delar saknade detaljer. Uppgifterna fick ändå bedömas med viss försiktighet, eftersom hon inte avlagt ed och med hänsyn till mannens påstående om hennes inblandning i slagningen.

Mannen hade samtidigt fått utbildning i vilka sökningar som är lovliga och inte – och godkänts på ett test som införts just för att poliser inte i efterhand ska kunna påstå att de inte har vetat vilka uppgifter man får söka på. Uppgiften om att mannen inte förstått att det var kvinnans bil han sökt på vann heller inte stöd av utredningen. Mannen hade enligt kvinnan både åkt i och kört bilen när den ägdes av hennes föräldrar – och även sett kvinnan använda den. Att mannen missat att hon var ägare eftersom han inte ”scrollat ned” efter att ha slagit på registreringsplåten fanns det inga omständigheter som stödde.

Tingsrättens slutsats blev att mannen måste ha varit medveten om att det var kvinnans bil han sökte på – och att han haft uppsåt till dataintrång. Han dömdes därför i enlighet med åtalet till 30 dagsböter på totalt knappt 10 000 kronor av en enig tingsrätt.

Försvaret överklagade men Svea hovrätt går nu på samma linje som underinstansen och fastställer tingsrättens dom utan några ändringar.


Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Legitimations- och disciplinärenden, Brott mot samhället, Åklagare, Polis

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig